En leverantörs tekniska granskning kommer tillbaka med tre kommentarer: handtagslappen överlappar logotypen, mantelämnet behöver ytterligare 2 mm för sidoskarven och pouchlaminatet måste härda i fem dagar före längsskärning. Varje kommentar innehåller en konverteringsterm, och varje term kan påverka tryckoriginalet, styckpriset eller leveransdatumet. Den här ordlistan definierar de konverteringstermer för förpackningar som förekommer i leverantörers återkoppling, produktionsspecifikationer, revisionsanteckningar från fabriker och offertkommentarer. Den omfattar papperspåsar, pappersmuggar och matbehållare, vikaskar, wellpapplådor, plastpåsar, pouchar, servetter och inslag samt packningen som följer efteråt.
Ordlistan är skriven för inköpare, förpackningsingenjörer, kvalitetsansvariga och designers som inte kör konverteringsmaskiner men behöver förstå vad som sker i dem. Processförlopp förklaras steg för steg i guiderna om hur förpackningar tillverkas. Den här sidan förklarar det ordförråd som guiderna använder.
Så läser du termerna i ordlistan
Varje post börjar med den svenska termen, följt av eventuell engelsk term eller förkortning, den tyska (DE) eller nederländska (NL) branschbenämningen där en sådan är etablerad, samt den brittiska (UK) eller amerikanska (US) varianten om den skiljer sig. Definitionen anger vad termen betyder, hur processen fungerar eller mäts och varför den spelar roll för kostnad, kvalitet eller regelefterlevnad. Typiska värden anges som ”typiskt” eftersom maskiner, material och konverterare varierar; faktiska inställningar för ett enskilt jobb bekräftas vid offert och teknisk granskning. Där en annan sida behandlar ämnet mer ingående länkar en rad med ”Se:” dit.
Den här sidan är en av fem underordlistor under ordlistan för förpackningar. Tryckprocesser samt termer för färg och tryckoriginal finns i ordlistan för tryck och prepress. Kvaliteter av papper, kartong, film och bestrykningar finns i ordlistan för förpackningsmaterial. Provmetoder och defektbenämningar finns i ordlistan för provning, kvalitet och defekter. Producentansvar, miljöpåståenden och handelstermer finns i ordlistan för regelverk, hållbarhet och handel.
Tabellen visar vilka maskinfamiljer som tillverkar varje produktgrupp på webbplatsen, så att du ser vilka avsnitt som gäller för en viss order.
| Produkt | Huvudsaklig konverteringsväg | Avsnitt i ordlistan |
|---|---|---|
| Papperskassar, takeaway- och livsmedelspåsar | Rullmatad rörformare och bottenformare, eller arkmatad/handfärdigställd | Tillverkning av papperspåsar |
| Pappersmuggar och runda matbehållare | Tryck och stansning av mantelämnen, därefter formning av mugg eller behållare | Pappersmuggar och matbehållare |
| Vikaskar, hamburger- och takeawayboxar | Arktryck, plattstansning, vik- och limning | Arkmatad kartongkonvertering |
| Pizza- och e-handelsförpackningar | Wellpappanläggning, därefter tryck, stansning, vikning och limning | Wellpapp och lådtillverkning |
| Plastbärkassar och livsmedelspåsar | Blåsfilmsextrudering, tryck, påstillverkning | Filmextrudering, plastpåsar och flexibla förpackningar |
| Pouchar och laminat | Tryck, laminering, härdning, längsskärning, pouchtillverkning | Filmextrudering, plastpåsar och flexibla förpackningar |
| Servetter, inslag av smörpapper | Rulltryck, prägling/vikning eller arkskärning, räkning | Konvertering av tissue, servetter och inslag |
Allmän konvertering och produktion
Dessa termer gäller för alla produkttyper: hur rullar och banor hanteras, hur jobb ställs upp och hur effektivitet och spill mäts.
Ämne (blank; DE Zuschnitt, Nutzen)
Ett ämne är en enskild plan bit som skurits till sin slutliga kontur, med rillar eller vikningslinjer, redo att vikas, limmas eller formas till en färdig förpackning. Kartongämnen, muggars mantelämnen (cup fans) och wellpappämnen tillverkas alla genom stansning av tryckta ark eller banor. Ämnets storlek och antalet ämnen som får plats på arkets eller banans bredd avgör i stor utsträckning materialutbytet och därmed styckkostnaden.
Se: stansritningar, stansverktyg och prototyper för kartong
Omställning (changeover, SMED; DE Umrüsten, Rüstzeit; NL omsteltijd)
Omställning är det arbete och den tid som krävs för att byta en produktionslinje från ett jobb till nästa: ta bort föregående tryckformar, stansverktyg, rullar eller format, montera de nya och justera maskinen. SMED (single-minute exchange of die), en metod som utvecklats av Shigeo Shingo, syftar till att korta omställningar till under tio minuter genom att flytta så mycket förberedelse som möjligt till tiden då maskinen fortfarande går. Omställningstid är förlorad produktion, så korta omställningar gör mindre serier och täta designbyten mer ekonomiska.
Se: vad som styr minsta orderkvantitet
Konverterare (converter; DE Verarbeiter)
En konverterare är ett företag som omvandlar basmaterial som pappersrullar, kartongark, film eller wellpapp till färdiga förpackningar genom tryckning, skärning, laminering, formning, vikning och limning. Konverterare köper normalt sina substrat från pappersbruk, kartongtillverkare eller filmextruderare, även om vissa konverterare av plastpåsar och film extruderar sin egen film. När köpare talar om en förpackningstillverkare menar de oftast en konverterare.
Se: så väljer du förpackningstillverkare
Konvertering (converting; DE Weiterverarbeitung, Verarbeitung)
Konvertering är den samling operationer som förvandlar ett basmaterial till en färdig förpackning efter att det lämnat bruket eller extrudern. Typiska konverteringssteg är tryckning, bestrykning, laminering, längsskärning, arkskärning, stansning, vikning, limning, svetsning och formning. Termen skiljer konverterarens arbete från materialtillverkningen uppströms och från påfyllning och packning hos varumärkesägaren nedströms.
Se: så tillverkas förpackningar med eget tryck
Hylsa (core, reel core; DE Hülse)
En hylsa är det rör, oftast spirallindad kartong, som papper, film eller laminat lindas på för att bilda en rulle. Vanliga innerdiametrar är 76 mm (3 tum) och 152 mm (6 tum). Hylsans diameter, väggstyrka och maximala rulldiameter måste passa köparens avrullningsutrustning, så rullspecifikationer för inslagnings- eller packmaskiner bör ange dem.
Skärpassning (cut-to-register, print-to-cut register)
Skärpassning innebär att skärning, rillning, svetsning eller formning hamnar i rätt läge i förhållande till den tryckta designen. På banmatade maskiner läser en sensor ett tryckt passmärke (eye mark, register mark) och justerar banan så att varje skärning hamnar på samma ställe i rapporten. Dålig skärpassning visar sig som logotyper som hamnar utanför ytor, ojämna kanter eller text som skärs av en svets, så toleranser för placering av tryckoriginalets element nära skär- och vikningslinjer sätts med denna variation i åtanke.
Se: förberedelse av tryckoriginal för förpackningar
Inline och offline (inline vs offline)
Inline innebär att två eller flera operationer, till exempel tryckning och påstillverkning, körs i en sammanhängande linje så att materialet går från ett steg till nästa utan att omrullas eller staplas. Offline innebär att varje operation körs på en separat maskin, med rullar eller pallar med varor i arbete mellan stegen. Inlinelinjer är snabbare och hanterar mindre material men kräver längre uppställning och passar långa serier; offlineupplägg är flexiblare och ger utrymme för olika tryckprocesser, härdningstider eller kontroll mellan stegen.
Moderrulle (jumbo reel, parent reel, mother reel; DE Mutterrolle, Tambour)
En moderrulle är den rulle med full bredd och stor diameter som produceras av en pappersmaskin, filmextruder, tryckpress eller laminator innan den längsskärs till smalare rullar. Moderrullar kan vara flera meter breda på en pappersmaskin och skärs ned genom längsskärning till de bredder som konverteringsmaskinerna kör. Att planera färdiga rullbredder så att de ryms inom moderrullens bredd med liten kantbeskärning minskar materialspillet.
Uppställning (make-ready; US makeready; DE Einrichten, Rüsten)
Uppställning är iordningställandet av en press eller konverteringsmaskin för ett jobb: montering av tryckformar eller verktyg, att få färg och passning till målvärde och att köra spill tills säljbar produkt kommer ut. Tid och material är i stort sett fasta per jobb, vilket är en viktig anledning till att förpackningar med eget tryck har minsta orderkvantiteter. På stansmaskiner ingår även montering av rillmatrisen och justering av skärtrycket; på påse- och muggmaskiner ingår inställning av formatdelar samt lim- eller svetsinställningar.
Se: vad som styr minsta orderkvantitet; kostnadsdrivare för förpackningar
OEE (overall equipment effectiveness, total anläggningseffektivitet)
OEE är ett mått på hur produktivt en maskin går under planerad produktionstid, beräknat som tillgänglighet × prestanda × kvalitet. Tillgänglighet fångar stopp och omställningar, prestanda fångar körning under nominell hastighet och kvalitet fångar spill och kassationer; ett OEE på cirka 85 % anges ofta som världsklass för diskret tillverkning. För en köpare förklarar OEE varför maskinens nominella hastighet säger lite om den verkliga produktionen och varför täta korta serier kostar mer per enhet.
Rulle (reel; UK reel, US roll; DE Rolle; NL rol)
En rulle är en längd papper, kartong, film eller laminat lindad på en hylsa. Rullar specificeras efter material, bredd, ytterdiameter eller längd, hylsdiameter, lindningsriktning (tryckt sida in eller ut) och tryckets läge i förhållande till avrullningsänden. Rullmatad (banmatad) konvertering är generellt snabbare än arkmatad konvertering och används för påsar, muggar, film och flexibla förpackningar.
Rapportlängd (repeat length, print repeat, cut-off length)
Rapportlängden är det avstånd längs banan efter vilket det tryckta motivet och skärmönstret upprepas. På flexo- och djuptryckpressar bestäms den av omkretsen på tryckcylindern eller sleeven, och på påse-, pouch- och arkskärningsmaskiner av avskärningslängden för varje enhet. Att anpassa enhetens längd till en tillgänglig rapportlängd undviker tomt utrymme mellan enheterna, vilket slösar material och kan påverka kostnaden.
Arkskärning (sheeting; DE Querschneiden)
Arkskärning är att skära en rulle till plana ark av en bestämd längd i en arkskärare. Kartong arkskärs för offsettryck och stansning, och tryckt smörpapper eller MG-papper (enkelsidigt glättat) arkskärs till inslag. Exakt arkskärning beror på banspänning och skärpassning; för tryckta inslag måste skärningen hamna på samma ställe i förhållande till motivet på varje ark.
Se: storlekar på hamburgerinslag
Längsskärning och omrullning (slitting and rewinding; DE Rollenschneiden)
Längsskärning och omrullning är att skära en bred rulle på längden till smalare rullar i en längsskärare-omrullare. Vanliga metoder är rakbladsskärning för filmer, saxskärning med roterande över- och underkniv för papper, laminat och de flesta förpackningsmaterial samt tryckskärning (crush) för vissa papper och nonwoven. Rena skärkanter och jämn lindning är viktiga eftersom ojämna kanter ger damm och banbrott, och dåligt lindade rullar teleskoperar eller går ojämnt på nästa maskin.
Skarv (splice, flying splice, butt splice; DE Klebestelle)
En skarv är fogen där slutet på en bana fästs vid början på nästa, vanligen med tejp. En automatisk skarvare gör en flygande skarv i full hastighet så att linjen inte stannar när en rulle tar slut. Skarvar är en vanlig orsak till spill och maskinstopp nedströms, så rullar som levereras till en köpares egna inslagnings- eller packmaskiner har ofta ett angivet maximalt antal skarvar per rulle och en metod för att markera varje skarv.
Avrullning och omrullning (unwind and rewind)
Avrullningen är stationen i början av en banmatad maskin som håller den inkommande rullen och matar in materialet i linjen under kontrollerad spänning; omrullningen är stationen i slutet som lindar färdigt material på en ny hylsa. Många linjer har två avrullningsarmar och en automatisk skarvare så att rullar kan bytas utan stopp. Spänningsinställningarna vid avrullning och omrullning påverkar hur hård, plan och stabil den färdiga rullen blir.
Spill (waste, start-up waste, running waste; DE Makulatur, Ausschuss)
Spill är det material som inte blir säljbar produkt: uppstartsspill medan jobbet körs in till färg och passning, driftspill från skarvar, banbrott och kassationer samt planerad kantbeskärning och stansskelett. Konverterare lägger normalt in en spillprocent i sin materialkalkyl, som är relativt högre på korta serier eftersom uppstartsspillet i stort sett är fast per jobb. Det mesta pappers- och kartongspillet balas för återvinning, men det är ändå inköpt material och en kostnad.
Se: kostnadsdrivare för förpackningar
Bana (web; DE Materialbahn, Bahn)
En bana är en kontinuerlig längd material, till exempel papper, kartong, film eller laminat, som löper genom en maskin från en avrullning. Banmatade processer är bland annat flexo- och djuptryck, laminering, längsskärning, påstillverkning och stansning av mantelämnen till muggar. Termen skiljer dessa processer från arkmatade operationer, där varje ark hanteras för sig.
Banspänning (web tension)
Banspänning är den dragkraft som verkar på en löpande bana, vanligen mätt i newton eller newton per meter banbredd och styrd av dansvalsar, lastceller och bromsar eller drivningar. För hög spänning sträcker film och tunt papper, vilket förskjuter skärpassningen och ändrar enhetens längd; för låg spänning ger rynkor, banvandring och lösa rullar. Stabil spänningsstyrning är en av de viktigaste skillnaderna mellan en välskött linje och en som ger varierande påsar, pouchar eller inslag.
Tillverkning av papperspåsar
Termer som används för SOS-påsar, platta påsar och satchelpåsar, takeawaypåsar och papperskassar med handtag. Produktionsförloppet förklaras i så tillverkas papperspåsar.
Blockbotten (block bottom; DE Blockboden)
En blockbotten är en rektangulär, platt påsbotten som bildas genom att änden på ett sidveckat rör viks och limmas så att påsen står upprätt när den öppnas. I samband med kassar och livsmedelspåsar används termen ofta synonymt med SOS-botten eller fyrkantig botten; i industriell säcktillverkning avser den en limmad rektangulär botten, ofta med täcklapp, på flerlagerssäckar. Ett heltäckande limmönster, en bottenlapp eller en bottenkartong fördelar lasten och hindrar en blockbotten från att öppna sig under tyngd.
Se: SOS-påsar: konstruktion och användning
Bottenkartong (bottom board, base card, bottom insert)
En bottenkartong är en lös eller fastlimmad bit kartong som placeras i botten av en papperspåse för att hålla bottnen plan och fördela lasten. Den är vanlig på handfärdigställda och exklusiva kassar samt på takeawaypåsar som ska bära lådor eller behållare utan att sjunka ihop. En bottenkartong tillför material och ibland ett manuellt moment, så den bör specificeras i offerten snarare än läggas till i efterhand.
Se: ytvikt för papperskassar: guide
Bottenlapp (bottom patch)
En bottenlapp är en extra bit papper som limmas över eller inuti den vikta påsbotten för att förstärka den och täcka eventuella springor i vecket. Lappar används på kraftigare påsar och på påsar för feta eller fuktiga livsmedel, där en botten utan lapp är en trolig brist- eller läckagepunkt. En bottenformare med lappenhet applicerar den inline.
Bottenformare (bottomer; DE Bodenleger)
En bottenformare är den maskindel, eller separata maskin, som formar botten på en papperspåse eller säck av en avskuren längd rör. Den öppnar rörets ände, viker den till bottenform, applicerar lim och pressar den stängd, vilket ger en SOS-, block-, klämbotten eller platt botten beroende på maskin. På moderna rullmatade påslinjer körs rörformare och bottenformare inline som en maskin.
Se: så tillverkas papperspåsar
Avskärning (cut-off, serrated cut, straight cut)
Avskärningen är det tvärgående snitt som skiljer varje påslängd från den kontinuerliga banan, och knivens form ger påsens mynning dess kant. En sågtandad (sicksack) avskärning ger den välbekanta toppen på livsmedels- och SOS-påsar, är lätt att öppna och döljer små passningsvariationer; ett rakt snitt ger en renare kant, som föredras på tryckta kassar med överveck. Avskärningslängden bestämmer också påsens höjd före eventuellt överveck.
Se: SOS-påsar: konstruktion och användning
Stansat handtag på papperspåsar (die-cut handle)
Ett stansat handtag på en papperspåse är ett handtagshål som stansas genom överkanten på fram- och baksidan, vanligen bakom en förstärkningskartong eller ett vikt överveck. Det gör ett separat handtag onödigt och ger en platt påse i monomaterial, men koncentrerar belastningen till hålkanten, så hålets form, dess avstånd från överkanten och förstärkningens bredd avgör om det rivs. Påsar med stansade handtag behöver oftast extra höjd för att behålla användbart bärutrymme.
Se: typer av handtag för papperskassar
Platt papperspåse (flat bag, flat paper bag; DE Flachbeutel)
En platt papperspåse är en papperspåse utan sidveck som ligger helt plan, tillverkad genom att ett ark eller rör viks och sidoskarv och botten limmas. Platta påsar används för bageriprodukter, smörgåsar, apotek och handelsvaror; en variant med sidveck (DE Seitenfaltenbeutel) rymmer mer men har fortfarande en smal vikt botten. Platta och sidveckade påsar tillverkas typiskt på snabbgående rullmatade maskiner av lätta MG- eller MF-papper (enkelsidigt glättat eller maskinglättat).
Se: storlekar på livsmedelspåsar av papper; guide till brödpåsar
Platt handtag (flat handle, flat paper handle, flat tape handle)
Ett platt handtag är en ögla av vikt pappersband som limmas på insidan av påsens överkant, vanligen med ändarna formade som egna lappar. Det appliceras inline på rullmatade handtagspåsmaskiner och är billigare än ett snott handtag, vilket är anledningen till att det är vanligt på takeaway- och snabbmatspåsar. Platta handtag är mindre bekväma vid tunga laster eftersom den smala bandkanten trycker mot handen.
Se: typer av handtag för papperskassar
Handfärdigställd påse (hand-finished bag, handmade bag)
En handfärdigställd påse är en kasse vars sista steg, typiskt limning av botten, montering av bottenkartong, hålstansning och trädning av snöre- eller bandhandtag, görs för hand i stället för på en automatlinje. Upplägget passar kraftigare bestrukna eller laminerade papper, speciella ytbehandlingar och små serier, men arbetsinsatsen gör styckpriset mycket högre än för maskintillverkade påsar. Handfärdigställda påsar är typiska inom exklusiv detaljhandel snarare än foodservice.
Se: typer av handtag för papperskassar
Handtagslapp (handle patch)
En handtagslapp är den pappersbit som limmas på insidan av påsens överkant och förankrar ett snott eller platt handtag. På automatlinjer formar handtagsenheten handtaget och dess lappar av pappersremsor och snöre och limmar fast dem på banan innan påsen formas. Lappytan tar plats på insidan och syns som en något tjockare zon, så tryckoriginalet nära ytans överkant bör ta hänsyn till den.
Se: typer av handtag för papperskassar
Klämbotten (pinch bottom)
En klämbotten är en påse- eller säckförslutning där rörets avtrappade ände viks över och limmas platt, utan att en rektangulär botten bildas. Klämbottenpåsar är vanliga för flerlagerssäckar och vissa livsmedels- och djurfoderpåsar eftersom förslutningen tätar väl och kan stängas med smältlim (hotmelt) efter påfyllning. De står inte öppna på disken på det sätt som SOS-påsar gör.
Rullmatad påsmaskin (reel-fed bag machine, web-fed bag machine)
En rullmatad påsmaskin omvandlar en rulle papper, vanligen tryckt, till färdiga påsar i ett enda pass: den formar ett rör, skär det till längd och formar botten, ofta med en inline-handtagsenhet för kassar. Den går i hög hastighet med litet arbetsbehov och passar stora kvantiteter SOS-, platta, satchel- och handtagspåsar i kraft- och MG-papper. Formatdelarna begränsar varje maskin till ett intervall av bredder, sidveck och höjder, vilket är anledningen till att standardstorlekar finns.
Se: så tillverkas papperspåsar
Förstärkningskartong (reinforcement card, top reinforcement)
En förstärkningskartong är en remsa kartong eller tungt papper som limmas inuti påsens överkant för att styva upp öppningen och fördela handtagens belastning. Den är standard på påsar med snörhandtag som trätts genom stansade hål och på påsar med stansade handtag, där hålet annars skulle rivas genom pappersväggen. Dess bredd och ytvikt ingår i påsens specifikation och bör bekräftas för tunga laster.
Se: typer av handtag för papperskassar
Snörhandtag (rope handle)
Ett snörhandtag är ett snöre av papper, bomull, polypropen eller annan fiber som trätts genom stansade hål i påsens överkant och knutits eller fästs på insidan bakom en förstärkningskartong. Snörhandtag monteras vanligen för hand på handfärdigställda påsar. Ett polypropensnöre på en papperspåse tillför ett annat material, vilket kan påverka bedömningar av återvinningsbarhet, så ett papperssnöre är det mer riskminimerande valet för en papperspåse i monomaterial.
Se: typer av handtag för papperskassar; regler för papperskassar per marknad
Satchelpåse (satchel bag, UK)
I Storbritannien avser satchelpåse oftast en papperspåse med platt, rektangulär botten och utan handtag, liknande en SOS-påse, som används av bagerier, delikatessbutiker och takeawayverksamheter. Termen används oprecist, så en offert på satchelpåsar bör ange konstruktionen: sidvecksdjup, bottentyp och om påsen står själv. I USA kallas samma påse vanligen bara SOS-påse eller påse med fyrkantig botten.
Se: SOS-påsar: konstruktion och användning
Arkmatad påsmaskin (sheet-fed bag machine)
En arkmatad påsmaskin formar påsar av enskilda tryckta ark i stället för en rulle: arken viks till ett rör, sidoskarven limmas och botten formas, ofta med halvautomatiska eller manuella moment för handtag. Den hanterar tyngre papper, bestrukna och laminerade ark samt ytbehandlingar som trycks eller appliceras arkmatat, typiskt från omkring 120 g/m² till långt över 200 g/m². Upplägget kostar mer per påse än rullmatad produktion men medger offsettryck, filmlaminering, folie och exklusiva handtag.
Se: så tillverkas papperspåsar
Sidveck (side gusset; DE Seitenfalte)
Ett sidveck är den inåtvända vikningen längs varje sida av en påse som vecklas ut och ger djup när påsen öppnas. På papperspåsar viks sidvecket av rörformaren, och dess djup ger tillsammans med bredd och höjd påsens storlek, angiven som bredd × sidveck × höjd i millimeter. Sidvecksdjupet bestämmer bottenytan och därmed hur breda föremål, som matlådor eller behållare, som får plats plant.
Se: storlekar på papperskassar; storlekar på takeawaypåsar
SOS-botten (SOS bottom, self-opening square bottom)
En SOS-botten är den platta, rektangulära vikta och limmade botten på en självöppnande säck (self-opening sack), formad av en bottenformare av ett sidveckat rör. När påsen vecklas upp viks botten ut till en plan bas och sidvecken gör att den står fritt, vilket passar påfyllning vid disk. Limmönstret och pappersstyrkan vid bottenvecken är de viktigaste faktorerna för hur mycket vikt en SOS-påse bär.
Se: SOS-påsar: konstruktion och användning
Tumhack (thumb notch, thumb cut)
Ett tumhack är ett litet halvcirkelformat eller V-format snitt i påsens mynning, vanligen på framsidan, som gör det lättare att ta tag i en vägg och öppna påsen. Det är vanligt på SOS- och platta påsar och görs inline av avskärningskniven eller med en separat stans. Tryckoriginalet nära överkanten bör hålla hackets område fritt från viktig text.
Överveck (top fold, turnover, top hem)
Ett överveck, eller en omvikning, är bandet av papper vid påsens mynning som viks inåt och limmas för att förstärka öppningen och ge en ren, färdig kant. Det är standard på kassar med handtag och exklusiva påsar, där det även täcker handtagslapparna eller förstärkningskartongen. Ett överveck ändrar ytans tryckta höjd, så stansritningar visar om påsens höjd anges före eller efter vecket.
Se: storlekar på papperskassar
Rörformare (tube former, tuber; DE Schlauchmaschine)
En rörformare är den maskindel som viker en plan pappersbana till ett kontinuerligt rör, limmar den längsgående (sido)skarven och vid behov viker sidvecken. Röret skärs sedan till påslängd av avskärningen och förs vidare till bottenformaren. Limbredd i skarven, papperets fiberriktning och tryckets läge i förhållande till skarven måste alla ställas in på rörformaren, vilket är anledningen till att påsars tryckoriginal följer konverterarens stansritning för den storleken.
Se: så tillverkas papperspåsar
Snott handtag (twisted handle, twisted paper handle)
Ett snott handtag är en ögla av tvinnat papperssnöre, med ändarna fastlimmade mellan två pappersbitar, som fästs på insidan av en kasses överkant. På automatlinjer tvinnar en handtagsenhet pappersremsor till snöre, formar öglan och lapparna och applicerar dem på banan före rörformningen. Snodda handtag ger ett rundare, bekvämare grepp för tyngre laster än platta handtag, till en högre styckkostnad.
Se: typer av handtag för papperskassar; papperskassar med eget tryck
Pappersmuggar och matbehållare
Termer för enkelväggiga, dubbelväggiga och ripplemuggar, soppbägare och matbehållare samt deras lock. Hela förloppet finns i så tillverkas pappersmuggar och matbehållare.
Bottenfalsning (bottom knurling)
Bottenfalsning är steget i en mugg- eller behållarmaskin som försluter botten. Mantelns nedre kant viks inåt över bottenskivans kant (skirt), och ett uppvärmt falshjul pressar ihop skikten under tryck så att bestrykningen smälter samman. Otillräcklig värme eller otillräckligt tryck här är en vanlig orsak till långsamma läckage i botten, vilket är anledningen till att läckagetester på prover fokuserar på bottenskarven.
Se: så tillverkas pappersmuggar och matbehållare
Bottenmaterial (bottom stock, bottom reel)
Bottenmaterial är den bestrukna kartong ur vilken mugg- och behållarbottnar stansas, vanligen matad till formningsmaskinen som en smal rulle. Det är ofta en lättare kartong än mantelmaterialet och är bestruket på den sida som vetter mot innehållet. Bottnens barriär måste matcha mantelns, så en PE-fri eller dispersionsbestruken mugg behöver även ett kompatibelt bottenmaterial.
Se: bestrykningar för pappersmuggar
Muggformningsmaskin (cup forming machine, cup machine)
En muggformningsmaskin gör färdiga muggar av tryckta, stansade mantelämnen och en rulle bottenmaterial. Den viker varje ämne runt en konisk dorn och försluter sidoskarven, stansar ut och sätter in bottenskivan, viker och falsar botten samt rullar kanten. Behållarmaskiner för soppbägare och matskålar fungerar på samma sätt med större diametrar och tyngre kartong; varje maskin kör ett begränsat storleksintervall, med formatdelar som byts mellan storlekarna.
Se: så tillverkas pappersmuggar och matbehållare; pappersmuggar med eget tryck
Muggkartong (cupstock, cupboard; DE Becherkarton)
Muggkartong är en kartong som tillverkas särskilt för formning av muggar och runda behållare, typiskt 170-350 g/m², tillverkad av färskfiber och internlimmad så att vätska inte sugs in i skärkanterna. Den är bestruken på insidan, och på båda sidor för kalla muggar, med PE eller en vattenbaserad dispersionsbarriär. Vid konvertering trycks muggkartongen på rulle eller ark och stansas sedan till mantelämnen.
Se: bestrykningar för pappersmuggar; ordlistan för förpackningsmaterial
Stansning av mantelämnen (die-cutting of cup blanks)
Stansning av mantelämnen är operationen som skär tryckt muggkartong till böjda mantelämnen, även kallade muggfans (cup fans), vanligen i en plattstans eller rotationsstans. Ämnena placeras tätt på arket eller banan för att minska beskärningen, och stansverktyget måste exakt matcha formningsmaskinens dorn och muggstorleken. Skärpassningen i detta steg avgör om motivet möts rent vid sidoskarven.
Yttervägg för dubbelväggiga muggar och ripplemuggar (double wall and ripple wrapping)
Detta är operationen som lägger till ett yttre isolerande skikt på en formad enkelväggig mugg, antingen inline eller på en separat omslagsmaskin. För en dubbelväggig mugg limmas ett slätt tryckt kartongomslag runt innermuggen med en tunn luftspalt; för en ripplemugg är omslaget ett präglat, räfflat papper som bara berör innermuggen vid åsarna. Det extra skiktet och steget höjer styckkostnaden, och omslaget bär trycket, så innermuggen är ofta otryckt.
Se: enkelväggiga, dubbelväggiga och ripplemuggar
Varmluftssvetsning (hot air sealing)
Varmluftssvetsning är en metod att försegla en muggs sidoskarv eller botten genom att blåsa upphettad luft på de bestrukna ytorna så att bestrykningen smälter och sedan pressa ihop dem. Den används flitigt på mugg- och behållarmaskiner för PE-bestruken kartong. Lufttemperatur, uppehållstid och tryck måste passa bestrykningen, så byte från PE till dispersions- eller PLA-bestrykning kräver vanligen nya svetsinställningar och försök.
Se: bestrykningar för pappersmuggar
Lockpassning (lid fit)
Lockpassning är hur säkert ett lock snäpper fast på rullkanten på en mugg eller behållare och hur väl det tätar mot läckage. Den beror på kantens ytterdiameter, rullkantens form och jämnhet samt lockets utformning och material, vilket är anledningen till att lock och muggar matchas efter storlek och ofta efter leverantör. Dålig lockpassning ger läckage och lock som lossnar vid leverans, så lock bör testas på produktionsprover av den faktiska muggen.
Se: lock till matbehållare av papper
Dorn (mandrel)
En dorn är det koniska formverktyget i en mugg- eller behållarmaskin runt vilket mantelämnet viks och försluts. Dess mått bestämmer muggens topp- och bottendiameter och konicitet, så varje muggstorlek behöver sin egen dornuppsättning. Dornverktyg är en anledning till att muggstorlekar kommer i fasta serier och att en ny storlek kräver verktygsinvestering.
Nestning (nesting, stack height, denesting)
Nestning är ihopstaplingen av muggar eller behållare i varandra för packning och transport, och denestning är att separera dem igen för hand eller maskinellt. Stapelhöjden per styck beror på muggens konicitet och en stapelkant eller ring som hindrar muggarna från att kila fast. God nestning minskar fraktvolymen, medan muggar som kilar fast hårt saktar ned serveringen och kan skada kanter.
Se: storlekar på pappersmuggar
PE-extruderingsbestrykning (PE extrusion coating, PE coating)
PE-extruderingsbestrykning är processen där smält lågdensitetspolyeten appliceras från ett plant munstycke som en tunn kontinuerlig film på kartong som löper genom ett kylvalsnyp. För muggkartong ligger PE-strykvikten typiskt i området 12-20 g/m² per bestruken sida, vilket ger vattenbeständighet och svetsbarhet. PE-bestrukna muggar och behållare behandlas som att de innehåller plast enligt EU:s och Storbritanniens regler om engångsplast.
Se: barriärbestrykningar för pappersförpackningar; bestrykningar för pappersmuggar
Pressformat tråg (press-formed tray, pressed paperboard container)
Ett pressformat tråg är ett tråg eller en tallrik av kartong som formas i en uppvärmd form av ett enda plant ämne, med veck som bildas i hörnen eller runt kanten. Till skillnad från formade muggar har det ingen sidoskarv, vilket hjälper mot fett- och vätskegenomträngning i hörnen. Kartongen är vanligen bestruken och vecken pressas hårt ihop under värme och tryck.
Rullkant (rim curl, rim roll)
Rullkanten är den rullade överkanten på en mugg eller behållare, som bildas genom att mantelns kant vänds utåt och ned till en tät vulst. Den ger öppningen dess styvhet, en behaglig dryckeskant och sätet för locket. Variation i rullkantens diameter är en vanlig orsak till dålig lockpassning.
Se: lock till matbehållare av papper
Sidoskarv (side seam, cup side seam overlap)
Sidoskarven är den lodräta överlappningen där de två ändarna av ett mantelämne försluts mot varandra för att bilda muggens vägg. Den är några millimeter bred och försluts med varmluft eller ultraljud. Tryckoriginalet måste ta hänsyn till överlappningen, som döljer en del av ena änden av motivet, och till den exponerade kanten på insidan, vilket är anledningen till att muggkartong är internlimmad mot kantsugning.
Mantelämne (sidewall blank, cup fan)
Ett mantelämne, eller cup fan, är den böjda, plana bit tryckt muggkartong som blir muggens vägg. Dess bågform kommer av att en kon rullas ut, så en linje måste följa ämnets båge för att bli en horisontell cirkel på den färdiga muggen, och en rak linje på ämnet blir böjd. Tryckoriginal för muggar görs därför på en förvrängd mall för ämnet som konverteraren levererar för exakt den storleken.
Ultraljudssvetsning (ultrasonic sealing)
Ultraljudssvetsning fogar sidoskarven på en mugg eller behållare med högfrekvent mekanisk vibration, vanligen omkring 20 kHz, som genererar värme i gränsytan mellan de bestrukna ytorna. Värme skapas bara där den behövs, så den svetsar snabbt med låg energi och lämpar sig för vissa bestrykningar som är svåra att svetsa med varmluft. Svetskvaliteten beror på hornets tryck, amplitud och bestrykningen, så den ställs in och kontrolleras per material.
Arkmatad kartongkonvertering
Termer för stansning, utbrytning samt vik- och limning av vikaskar, hamburgerboxar och takeawayboxar. Förloppet beskrivs i så tillverkas vikaskar och takeawayboxar.
Separering (blanking; DE Nutzentrennen)
Separering innebär att stansade ämnen skiljs från varandra och från arkets återstående ram vid utmatningsänden på en plattstans, så att de kommer ut som staplar av enskilda ämnen redo för limning. Utan separeringsstation knackas ämnena ut ur arket för hand eller i en separat brytare. Separering kräver att stansbryggorna mellan ämnena bryts rent, vilket påverkar placeringen av bryggor i verktygets utformning.
Kallfolie (cold foil, cold foil transfer; DE Kaltfolie)
Kallfolie appliceras genom att ett UV-härdande lim trycks i bildytan och en foliebärare därefter lamineras mot ytan och dras av, så att metallen bara överförs där limmet finns. Det körs inline på lämpligt utrustade offset- eller flexopressar, kräver ingen uppvärmd stans och kan övertryckas med processfärger för att skapa färgade metalleffekter, men ger vanligen en plattare och något mindre briljant yta än varmfolie. Se: ytbehandlingar av kartong.
Rillmatris (counter, make-ready matrix, creasing matrix; DE Rillmatrize)
En rillmatris är den platta eller de kanalremsor som monteras mitt emot rilllinjalerna i en stans och som ger varje rillning en kanal som kartongen pressas ned i. Kanalens bredd och djup väljs efter kartongens tjocklek och linjalens tjocklek; en vanlig tumregel sätter kanalbredden till ungefär 1,5 gånger kartongens tjocklek plus linjalens bredd. En felaktig rillmatris ger spruckna rillningar, svaga vikningar eller kartonger som fjädrar upp.
Se: stansritningar, stansverktyg och prototyper för kartong
Autobotten (crash-lock bottom, auto-bottom, auto-lock bottom; DE Automatikboden)
En autobotten är en kartongbotten som är förlimmad i vik- och limmaskinen så att den fjädrar upp till en låst, plan botten när den hoplagda kartongen öppnas. Limning av bottenflikarna kräver en vik- och limmaskin med autobottensektioner (crash-lock, back fold), så den kostar mer att tillverka än en ask med instickslock men sparar tid vid packning. Den bär tyngre innehåll än en botten med instickslock.
Rilllinjal (creasing rule; DE Rilllinie)
En rilllinjal är en trubbeggad stållinjal i ett stansverktyg som pressar in en vikningslinje i kartong utan att skära. Rilllinjaler är lägre än skärlinjaler med ungefär kartongens tjocklek och paras med kanaler i rillmatrisen. Rillningens bredd, djup och läge avgör hur rent och exakt en kartong viks, och på returfiber- eller bestruken kartong om ytan spricker.
Se: stansritningar, stansverktyg och prototyper för kartong
Stansverktyg (cutting die; DE Stanzform; NL stansmes)
Ett stansverktyg är det verktyg, typiskt stållinjaler instuckna i en träbas, som skär och rillar tryckta ark till ämnen i ett enda slag; stansning är den operationen. Ett verktyg tillverkas per storlek och modell och är en engångskostnad för verktyg som kan återanvändas vid återbeställningar. Plana stansverktyg för plattstansar är platta; verktyg för rotationsstansar är böjda eller massiva graverade cylindrar.
Se: stansritningar, stansverktyg och prototyper för kartong; kostnadsdrivare för förpackningar
Upphöjd och nedsänkt prägling (embossing and debossing; DE Prägung, Blindprägung; NL preeg)
Vid upphöjd prägling höjs en yta av kartong eller papper och vid nedsänkt prägling pressas den under ytan, med ett matchande par av patris och matris under tryck, ofta med värme. Djup, skärpa och om effekten är passad mot trycket beror på kartongens tjocklek, fibertyp och verktygskvalitet; kraftig prägling kan spräcka bestrukna ytor eller försvaga tunn kartong. Se: ytbehandlingar av kartong.
Vik- och limmaskin (folder-gluer; DE Faltschachtelklebemaschine)
En vik- och limmaskin är den maskin som viker stansade kartongämnen längs rillarna, applicerar lim och pressar de limmade fogarna så att kartongen lämnar maskinen platt och redo att resas. En rakgående vik- och limmaskin gör enkla kartonger med sidoskarv; maskiner med autobottensektioner gör kartonger med autobotten; 4- och 6-hörnskonfigurationer gör tråg och lådor som limmas i hörnen, till exempel vissa hamburger- och takeawayboxar. Vik- och limmaskinens hastighet och uppställningstid är en stor del av kartongkostnaden för komplicerade modeller.
Se: typer av vikaskar; vikaskar med eget tryck
Lim för vik- och limmaskiner (folder-gluer adhesives: cold glue and hot melt)
Vik- och limmaskiner använder antingen kallim, typiskt en vattenbaserad PVAc- eller liknande emulsion som appliceras med limhjul eller munstycke, eller smältlim som appliceras smält från en uppvärmd tank. Kallim är norm för kartongers sidoskarvar och ger starka fogar där fibrer rivs upp när limmet torkat; smältlim binder omedelbart och passar bestrukna eller svåra ytor och höghastighetslimning av hörn. Lim för livsmedelsförpackningar ingår i bedömningen av livsmedelskontakt, så deras typ antecknas i specifikationen.
Se: regelefterlevnad för förpackningar i kontakt med livsmedel
Limflik (glue flap; DE Klebelasche)
En limflik är den smala ytan längs ena kanten av ett kartong- eller lådämne som limmas mot den motstående ytan för att sluta sidoskarven. På en stansritning är den vanligen 12-20 mm bred för kartonger och avsmalnande i ändarna så att den inte hindrar vikningen. Limfliken lämnas normalt otryckt eller utan lack där lim appliceras, eftersom bestrykningar kan hindra limmet från att fästa.
Se: förberedelse av tryckoriginal för förpackningar
Gripkant (gripper margin, gripper edge; DE Greiferrand)
Gripkanten är den otryckta remsan längs arkets framkant som gripdonen i en arkmatad press eller stans håller och transporterar arket i, typiskt omkring 10 mm. Inget ämne eller tryck kan placeras i den, så den räknas in när konverteraren beräknar arkstorlek och antal ämnen per ark.
Foliepressning (hot foil stamping, hot foil; DE Heißfolienprägung; NL foliedruk)
Foliepressning överför ett metalliserat eller pigmenterat skikt från en bärarfilm till substratet med en uppvärmd metallstans, tryck och uppehållstid, som ett separat pass eller på en kombinerad folierings- och stansmaskin. Stanstemperatur, tryck och hastighet måste passa substratet och folietypen; den ger ljusa, skarpa metallytor men tillför en stanskostnad och ett produktionssteg, och stora metalliserade ytor kan påverka bedömningar av papperets återvinningsbarhet. Se: ytbehandlingar av kartong.
Tillverkarens limfog (manufacturer's joint)
Tillverkarens limfog är den skarv där de två ändarna av ett kartong- eller lådämne fogas ihop av konverteraren, normalt genom limning i en vik- och limmaskin och, för vissa wellpapplådor, genom häftning eller tejpning. Den bildas av limfliken och den motstående ytan och placeras vanligen i ett bakre hörn. Dess styrka är viktig för packlinjer och för lådor som reses och fylls snabbt för hand.
Stansbryggor (nicks, ties; DE Haltepunkte)
Stansbryggor är små luckor som slipas i en skärlinjal och lämnar små oskurna broar, typiskt en bråkdel av en millimeter breda, som håller varje ämne i arket till utbrytning och separering. Utan dem skulle ämnena falla ut och kärva i stansen. Bryggor lämnar små synliga märken på skärkanten, så deras läge överenskoms bort från synliga kanter på exklusiva kartonger.
Antal nyttor (number up, ups; step-and-repeat (flerupp))
Antal nyttor anger hur många ämnen som placeras på ett tryckt ark eller tvärs över en bana, till exempel ”8 nyttor”. Konverteraren väljer det utifrån arkstorlek, press- och stansformat, ämnets form och hur väl ämnena kan placeras tätt mot varandra. Fler nyttor per ark sänker kostnaden per kartong men höjer verktygskostnaden, så upplägget bestäms av konverteraren i offerten och är sällan något som köparen specificerar.
Se: kostnadsdrivare för förpackningar
Perforeringslinjal och skär-rilllinjal (perforating rule, cut-crease rule)
En perforeringslinjal är en skärlinjal med regelbundna luckor som ger en rad korta snitt för avrivningsfunktioner, medan en skär-rilllinjal växlar mellan snitt och rillning så att kraftig kartong viks lättare. Båda används i kartongstansar för rivremsor, uttagsöppningar och lättvikta ytor. Förhållandet mellan snitt och brygga styr hur lätt linjen rivs, så det testas på prover före produktion.
Se: stansritningar, stansverktyg och prototyper för kartong
Plattstans (platen die cutter, flatbed die cutter; DE Flachbettstanze)
En plattstans skär och rillar ark mellan ett plant stansverktyg med stållinjaler och en plan motplatta som stängs i ett lodrätt slag, ungefär som en press. Automatiska plattstansar matar ark ett i taget och utför vanligen utbrytning och separering inline. Det är standardmaskinen för vikaskar och för exakt wellpappsarbete som e-handels- och pizzakartonger, och ger högre noggrannhet än rotationsstansning vid lägre hastighet.
Se: stansritningar, stansverktyg och prototyper för kartong
Förbrytning (pre-break, prefolding)
Förbrytning är ett steg i vik- och limmaskinen som viker utvalda rillningar, vanligen de som blir kartongens kanter, 180 grader och tillbaka före limning. Det sänker kraften som behövs för att öppna den platta kartongen och gör resningen enklare på automatiska packlinjer. Kartonger för höghastighetsmaskiner för kartongpackning anger ofta förbrytning av vissa rillningar.
Rotationsstans (rotary die cutter; DE Rotationsstanze)
En rotationsstans skär och rillar material mellan en roterande stanscylinder och en städ- eller motcylinder, så att materialet passerar kontinuerligt i stället för att stanna för varje slag. Den är mycket snabbare än en plattstans och används inline på banpressar för mantelämnen till muggar, etiketter och vissa kartonger samt på wellpappslinjer. Rotationsverktyg är dyrare att tillverka och passningen är vanligen mindre exakt än på en plattstans.
Stållinjeverktyg (steel rule die; DE Bandstahlschnitt)
Ett stållinjeverktyg är ett stansverktyg som tillverkas genom att skär- och rilllinjaler böjs och sätts i spår som laserskurits i en verktygsskiva, vanligen plywood. Utstötargummi som limmats bredvid linjalerna trycker bort materialet från skäreggarna efter varje slag. Standardlinjaler mäts i punkter (2 pt är cirka 0,7 mm tjockt) och är vanligen 23,8 mm höga; verktyg kan förses med nya linjaler när skäreggarna slits.
Se: stansritningar, stansverktyg och prototyper för kartong
Utbrytning (stripping; DE Ausbrechen)
Utbrytning är borttagning av spillbitar, som fönsterhål, urtag och beskärning mellan ämnen, från ett stansat ark. Automatiska plattstansar gör det i en utbrytningsstation med övre och undre utbrytningsverktyg som tillverkas för att matcha varje stansverktyg; annars görs det för hand. Utbrytningsverktyg ingår i verktygskostnaden för komplicerade former och fönster.
Fönsterlimning (window patching; DE Fenstereinkleben)
Fönsterlimning är att limma en klar filmlapp över en stansad fönsteröppning på ett kartong- eller påsämne, i en fönsterlimningsmaskin eller en påsättningsenhet. Filmen är typiskt PET, OPP eller en cellulosa- eller komposterbar film, skuren från rulle och limmad runt fönsterkanten. Filmen tillför ett andra material som kan behöva separeras för återvinning, så fönsterstorlek och filmtyp ingår i specifikationen för hållbarhet och livsmedelskontakt.
Wellpapp och lådtillverkning
Termer som används på wellpappanläggningen och vid konvertering av wellpapp till pizzakartonger, e-handelsförpackningar och transportkartonger. Förloppet förklaras i så tillverkas wellpappförpackningar.
Lådmaskin (casemaker)
En lådmaskin är en maskin som trycker, slitsar, rillar samt viker och limmar wellpappark till vanliga slitsade lådor. Termen används både för äldre linjer med tryckverk, slits- och vikningsstationer (printer-slotter-folder) och för moderna flexobaserade vik- och limmaskiner, så den avser vanligen tillverkning av transportlådor snarare än stansade modeller. Tryck på lådmaskiner är typiskt en till några få flexofärger på färdig wellpapp.
Wellpappanläggning (corrugator; DE Wellpappenanlage)
En wellpappanläggning är den linje som tillverkar wellpapp av rullar med liner och fluting: den formar vågorna, limmar ihop skikten med stärkelselim, torkar och härdar skivan, rillar, längsskär och skär den sedan till ark. Linjens främre del, där skivan formas och limmas, kallas våta änden (wet end); den bakre delen, där den längsskärs och skärs, kallas torra änden (dry end). Anläggningens inställningar avgör skivans planhet, limstyrka och tjocklek, som sedan påverkar tryck och lådstyrka.
Se: så tillverkas wellpappförpackningar
Krossning (crush, board crush; caliper loss)
Krossning är förlust av wellpappens tjocklek orsakad av tryck på vågorna, till exempel i tryck- eller matningsnyp, vid stansning eller vid dålig hantering. Krossade vågor sänker kantkrosstyrkan (edge crush) och lådans tryckhållfasthet även när de inte syns. Konverterare begränsar krossning genom att ställa in nypspalterna efter wellpappens tjocklek, vilket är en anledning till att tryck- och stanskvalitet på wellpapp innebär avvägningar.
Se: wellpappkvaliteter för e-handelsförpackningar
Double backer (double backer)
Double backer är den del av wellpappanläggningen där det andra ytskiktet limmas mot den enkelsidiga banan och sluter vågorna så att enkelwell bildas, eller där flera enkelsidiga banor kombineras till dubbelwell. Skivan passerar sedan mellan uppvärmda plattor och band som gelatinerar stärkelsen och torkar fogen. Ojämn värme eller ojämnt tryck här är en vanlig källa till skevhet och svag limning.
Flexobaserad vik- och limmaskin (flexo folder-gluer, FFG)
En flexobaserad vik- och limmaskin är en wellpappskonverteringsmaskin som trycker med flexotryck, slitsar och rillar, eventuellt rotationsstansar, viker och limmar lådor i ett pass. Den är huvudmaskinen för tryckta vanliga slitsade lådor och enkla lådor i hög hastighet. Tryck på en FFG appliceras direkt på wellpappen (post-print), så fina detaljer är begränsade jämfört med litholaminering.
Våg (flute, flute profile)
En våg är den vågform som bildas i wellmediet, och vågbokstaven beskriver dess höjd och delning (pitch). Typiska tjocklekar för enkelwell är cirka 0,8-1,0 mm för F-våg, 1,1-1,8 mm för E, 2,5-3,2 mm för B och 3,5-4,5 mm för C, även om exakt tjocklek beror på anläggningen och pappren som används. Vågor formas mellan uppvärmda korrugeringsvalsar i single facern, och varje vågprofil behöver sin egen valsuppsättning.
Se: wellpappkvaliteter för e-handelsförpackningar; E-våg eller B-våg i pizzakartonger
Limlinjer (glue lines)
Limlinjer är de smala linjer av stärkelselim som appliceras på vågtopparna och binder fluting till liner i wellpapp. Deras bredd, kontinuitet och limstyrka beror på stärkelseapplicering, värme och hastighet på anläggningen. För mycket stärkelse eller en tunn liner kan synas som linjer på den tryckta ytan, och svaga eller saknade limlinjer leder till delaminering.
Liner (linerboard; DE Deckenpapier, Decke)
En liner är ett plant papperskikt som limmas mot vågorna på utsidan eller insidan av wellpapp. Liner är typiskt kraftliner (huvudsakligen färskfiber) eller testliner (huvudsakligen returfiber), ofta med ett vitt eller bestruket ytskikt för tryck. Linern bär trycket och större delen av sprängstyrkan; för pizzakartonger ligger linerns ytvikt vanligen i intervallet cirka 120-200 g/m² per liner.
Se: ordlistan för förpackningsmaterial; wellpappkvaliteter för e-handelsförpackningar
Litholaminering (litho-lamination, litho-lam)
Litholaminering är att trycka ett pappersark med offsetlitografi och därefter laminera det på wellpapp, vilket kombinerar tryckkvaliteten i fyrfärgstryck med wellpappens styrka. Det tryckta överarket limmas på enkelsidig wellpapp eller på färdig wellpapp i en arklaminator och stansas sedan. Det används för exklusiva pizzakartonger, e-handelsförpackningar och displayförpackningar och undviker det mesta av washboardingen som uppstår vid direkttryck på grova vågor.
Fluting (medium, corrugating medium; DE Wellenstoff)
Fluting är det papper som korrugeras till vågor mellan linerna i wellpapp. Det är typiskt ett returfiber- eller halvkemiskt flutingpapper; för pizzakartonger ligger flutingen typiskt på omkring 100-150 g/m². Flutingen ger wellpappen dess tjocklek och en stor del av dess tryckhållfasthet, så en svag fluting visar sig som låg krosstyrka och staplingsstyrka.
Se: ordlistan för förpackningsmaterial
Post-print (direkttryck på wellpapp)
Post-print innebär tryck direkt på färdig wellpapp, vanligen flexotryck i en till tre färger, på en flexobaserad vik- och limmaskin eller en separat tryckmaskin. Det passar korta och medellånga serier och kräver ingen särskild wellpapp, men trycket mot vågorna begränsar fina detaljer och kan orsaka washboarding och krossning. De flesta tryckta standardpizzakartonger är post-printade.
Pre-print (förtryck av liner)
Pre-print innebär att linern trycks på rulle, vanligen med högkvalitativt flexotryck eller djuptryck, före korrugering. Den tryckta rullen körs sedan som yttre liner i wellpappanläggningen, vilket ger finare tryck än post-print utan det separata steget i litholaminering. Eftersom linern trycks innan skivan tillverkas passar pre-print mycket stora volymer med stabila motiv.
Rotationsstansning av wellpapp (rotary die cutting, corrugated)
Vid rotationsstansning av wellpapp passerar arken mellan en cylinder som bär ett böjt stansverktyg med stållinjaler och en städcylinder belagd med polyuretan. Den är snabb och passar stora volymer av enklare stansade lådor, men det böjda verktyget och städet ger mindre exakta snitt och rillningar än en plattstans. Städets beläggning slits och slipas om eller byts regelbundet.
Single facer (enkelmaskin)
Single facern är den del av wellpappanläggningen som formar vågorna och limmar dem mot den första linern. Flutingen värms och ångas, formas mellan ingripande korrugeringsvalsar, stärkelse appliceras på vågtopparna och en tryckvals eller ett band binder linern mot dem, vilket ger enkelsidig wellpapp. Enkelsidig wellpapp används också för sig som omslag och vid litholaminering.
Slitsnings- och rillningsstation (slotter-scorer, printer-slotter)
En slitsnings- och rillningsstation är den del av wellpappskonverteringen som skär slitsarna mellan flikarna på ett lådämne och pressar rilllinjer för vikning. Slitsarna låter flikarna vikas utan att buckla, och rillningar är breda vikningslinjer anpassade efter wellpappens tjocklek. På vanliga slitsade lådor ersätter detta stansning, vilket håller verktygskostnaden låg.
Stärkelselim (starch adhesive; DE Stärkekleber)
Stärkelselim är det lim som används i wellpappanläggningar, typiskt tillverkat av majs-, vete- eller potatisstärkelse med kaustik soda och borax, och som gelatinerar med värme och bildar fogen. De flesta system är Stein Hall (med bärare) eller beredningar utan bärare (no-carrier). Stärkelsen är billig och går att lösa upp i massa, så den påverkar normalt inte återvinningen av wellpapp.
Skevhet (warp, board warp)
Skevhet är att wellpappark kröker sig bort från planhet, orsakat av obalans i fukt eller spänning mellan linerna, vanligen på grund av ojämn uppvärmning i wellpappanläggningen eller förändringar i omgivningens luftfuktighet. Skeva ark matas dåligt in i tryckmaskiner och stansar och ger passningsfel, krossning och stopp. Klimatisering av wellpappen före konvertering och kontroll av värmen i anläggningen är de huvudsakliga åtgärderna.
Washboarding (vågmönster)
Washboarding är ett synligt vågmönster på tryckt wellpapp där linern följer vågorna under den, mest märkbart med grova vågor och mörka eller blanka heltäckande tryckytor. Finare vågor, tyngre liner eller litholaminering minskar det. Eftersom det beror lika mycket på wellpappens uppbyggnad som på trycket avgörs det bäst redan i designskedet.
Se: tryck på pizzakartonger; wellpappkvaliteter för e-handelsförpackningar
Filmextrudering, plastpåsar och flexibla förpackningar
Termer från filmextrudering via tryckning och laminering till påse- och pouchtillverkning. Förloppen beskrivs i så tillverkas plastpåsar och så tillverkas flexibla pouchar.
Påsmaskin för film (bag making machine, film)
En påsmaskin för film omvandlar en rulle tryckt rörformad eller plan film till färdiga påsar genom svetsning, skärning och, vid behov, stansning av handtag. Maskintyper namnges efter de svetsar de gör, till exempel bottensvets-, sidosvets- och T-shirtpåsmaskiner, och många har enheter för sidveck, wicketing och handtagsstansning. Vald maskin avgör påsens konstruktion och svetsstyrka, så den följer av påstypen och inte tvärtom.
Se: typer av handtag för plastkassar; plastpåsar med eget tryck
Blåsförhållande (blow-up ratio, BUR)
Blåsförhållandet är diametern på den uppblåsta filmbubblan dividerad med verktygets diameter vid blåsfilmsextrudering, typiskt cirka 2:1 till 4:1. Ett högre förhållande sträcker filmen mer i tvärriktningen och balanserar dess styrka mellan maskinriktning och tvärriktning. Blåsförhållandet påverkar därför hur en påse rivs och hur väl den motstår punktering, och det ändrar den planbredd som linjen kan producera.
Se: LDPE, HDPE och återvunnen PE i plastpåsar
Blåsfilmsextrudering (blown film extrusion; DE Blasfolienextrusion)
Vid blåsfilmsextrudering smälts polyeten eller andra polymerer i en extruder, smältan pressas genom ett ringformat verktyg och blåses upp med luft till en hög bubbla som kyls, plattas till och lindas som slang eller skärs upp till plan film. Det är standardprocessen för bärkassar och för det mesta av PE-filmen i förpackningar. Processen avgör filmens tjocklek, bredd och orientering och därmed styrka, klarhet och rivegenskaper.
Bottensvetsad påse (bottom seal bag)
En bottensvetsad påse tillverkas av en plan eller sidveckad slang genom att botten svetsas tvärs över och toppen skärs, så att sidorna är slangens vikta kanter utan sidosvetsar. Bottensvetsar är starka och läckagetäta, vilket passar sopsäckar, frukt- och grönsakspåsar och många bärkassar. En bottensvetsmaskin gör typiskt en bredare svets än den strängsvets som en sidosvetsmaskin gör.
Castfilm (cast film; DE Gießfolie)
Castfilm tillverkas genom att smält polymer extruderas genom ett plant spaltmunstycke på en kyld, polerad vals som kyler den mycket snabbt. Jämfört med blåst film har castfilm bättre klarhet och tjockleksjämnhet och produceras i högre hastighet, men har mindre balanserad orientering. CPP-film (cast polypropen) för försegling och sträckfilm är typiska castprodukter.
Se: laminatstrukturer och barriäregenskaper för pouchar
Koextrudering (co-extrusion, co-ex; DE Koextrusion)
Vid koextrudering matas två eller flera polymersmältor från separata extrudrar in i ett verktyg, vilket ger en flerskiktsfilm i ett enda steg, typiskt med tre, fem, sju eller fler skikt. Varje skikt kan ha en egen uppgift, till exempel tryckyta, barriär, kärna med återvunnet innehåll eller försegling. Koextruderade filmer är generellt lättare att återvinna än laminat av olika material när alla skikt tillhör samma polymerfamilj.
Se: återvinningsbara pouchar i monomaterial
Koronabehandling (corona treatment; DE Coronavorbehandlung)
Koronabehandling höjer ytenergin hos en plastfilm genom att den leds genom en elektrisk högspänningsurladdning, som oxiderar ytan så att färger, bestrykningar och lim vätar den och binder. Den appliceras vanligen inline efter extrudering och ofta igen strax före tryckning, eftersom behandlingen avtar med tiden. Otillräcklig eller avtagen koronabehandling är en vanlig orsak till dålig färghäftning och färg som gnids av på påsar.
Härdning (curing, laminate curing; DE Aushärtung)
Härdning är perioden efter limlaminering under vilken limmet slutför sin kemiska reaktion och uppnår full limstyrka. Lösningsmedelsfria polyuretanlim behöver typiskt flera dagar, ofta två till sju beroende på system, innan laminatet längsskärs eller görs till pouchar. Härdningen gör också att kvarvarande reaktiva komponenter som isocyanater reagerar bort, vilket är anledningen till att kontroller av primära aromatiska aminer (PAA) knyts till härdningstid för livsmedelsförpackningar och till att laminerade pouchar har längre leveranstider än enfilmspåsar.
Se: laminatstrukturer och barriäregenskaper för pouchar; leveranstider för förpackningar
Extruderverktyg (die, extrusion die)
Ett extruderverktyg är det formade metallverktyg som smält polymer lämnar extrudern genom: ett ringformat verktyg för blåsfilm och ett plant spaltmunstycke för castfilm och extruderingsbestrykning. Spaltöppning samt verktygets diameter eller bredd bestämmer smältans startmått, och temperaturstyrning av verktyget påverkar tjockleksjämnheten. Streck (die lines), orsakade av skador eller avlagringar på verktygets läppar, är en synlig filmdefekt.
Dynnivå (dyne level, surface energy)
Dynnivån är en films ytenergi, mätt i dyn per centimeter eller millinewton per meter (mN/m) med testfärger eller testpennor, till exempel enligt ISO 8296 eller ASTM D2578. Obehandlad polyeten ligger typiskt kring 30-31 mN/m; tryckning kräver typiskt cirka 38-42 mN/m och laminering ofta en liknande eller högre nivå. En dynkontroll före tryckning är ett snabbt sätt att bekräfta att koronabehandlingen fortfarande är effektiv.
Extruderingslaminering (extrusion lamination)
Extruderingslaminering binder samman två banor, till exempel en tryckt film och en folie eller ett papper, genom att ett tunt skikt smält polymer, vanligen LDPE, extruderas mellan dem i ett kylvalsnyp. Polymerskiktet fungerar både som lim och som en del av strukturen, och ingen härdningstid för lim behövs. Det används för laminat av papper/PE, folie och film där ett tjockare bindande skikt är acceptabelt.
Se: laminatstrukturer och barriäregenskaper för pouchar
Frostlinje (frost line, frost line height)
Frostlinjen är zonen ovanför ett blåsfilmsverktyg där den smälta bubblan svalnar och stelnar, synlig som en övergång från klar till disigare film. Dess höjd, som styrs av kylluft och produktion, påverkar filmens orientering, klarhet och seghet. HDPE-film körs ofta med hög frostlinje på en smal hals (stalk) för att bygga styrka.
Tjockleksband (gauge band)
Ett tjockleksband är ett fält av film som konsekvent är tjockare eller tunnare än resten av banan, orsakat av variationer runt verktyget eller i kylningen. Om det alltid hamnar på samma ställe byggs det upp som en hård kam eller ett mjukt band i den lindade rullen, vilket ger rynkor och passningsproblem. Blåsfilmslinjer oscillerar eller roterar verktyget eller avdragsenheten för att sprida tjockleksbanden över rullens bredd.
Se: tjocklek på plastpåsar: mikron, gauge och mil
Konstantvärmesvetsning (hot-bar sealing, constant heat sealing)
Vid konstantvärmesvetsning pressas filmskikten mellan backar som permanent hålls vid en bestämd temperatur, och svetsningen sker med värme, tryck och uppehållstid. Den är snabb och är standardmetoden för laminat och pouchar, som har värmetåliga ytterskikt som skyddar mot att fastna på backarna. Svetstemperatur, tryck och tid ställs in för varje struktur och kontrolleras med svetsstyrketester.
Hetkniv (hot-knife, hot-knife sealing)
En hetkniv är ett uppvärmt blad som skär genom två eller flera filmskikt och svetsar kanterna i en rörelse, vilket ger en smal strängsvets. Den används på sidosvetsmaskiner och ger påsar med snygga kanter och utan svetsflänsar. Strängsvetsens styrka beror på knivens temperatur och filmtyp och är vanligen lägre än en bred bottensvets.
Impulssvetsning (impulse sealing)
Impulssvetsning använder ett tunt värmeelement som hettas upp kort av en elektrisk puls medan backarna är stängda och sedan svalnar under tryck innan backarna öppnas. Eftersom svetsen svalnar medan den fortfarande är fastklämd ger den starka svetsar på tjock PE och på filmer som skulle fastna på permanent heta backar. Den är långsammare än konstantvärmesvetsning och är vanlig på påsmaskiner för kraftig film och på manuella eller halvautomatiska svetsmaskiner som används av livsmedelsföretag.
Laminatlim (laminating adhesive)
Laminatlim är det lim som används för att binda samman filmer, folie eller papper till ett laminat, typiskt ett tvåkomponents polyuretansystem i lösningsmedelsbaserad eller lösningsmedelsfri form, med vattenbaserade system för vissa tillämpningar. Valet av lim påverkar limstyrka, värme- och kemikaliebeständighet, härdningstid och lämplighet för livsmedelskontakt. För livsmedelspouchar ingår limleverantörens information om överensstämmelse i dokumentationen för laminatet.
Se: regelefterlevnad för förpackningar i kontakt med livsmedel
Laminering (lamination, adhesive lamination; DE Kaschierung; NL lamineren)
Laminering inom flexibla förpackningar är att binda samman två eller flera banor, till exempel en tryckt PET-film med PE eller folie, till ett flerskiktsmaterial i en laminator. De huvudsakliga vägarna är lösningsmedelsbaserad, lösningsmedelsfri och extruderingslaminering. Baktryck (reverse printing) på insidan av ytterfilmen, följt av laminering, skyddar trycket inuti strukturen. Vid kartongkonvertering innebär filmlaminering att en tunn film binds på tryckt kartong som ytbehandling.
Se: laminatstrukturer och barriäregenskaper för pouchar; ytbehandlingar av kartong
Svetsning av lapphandtag (patch handle welding)
Svetsning av lapphandtag är att fästa en separat förstärkande filmlapp runt handtagsområdet på en plastpåse, genom värmesvetsning, innan handtagshålet stansas. Lappen fördubblar väggen där påkänningen är störst, så en påse med lapphandtag bär mer än en påse med enkelt stansat handtag av samma film. Öglehandtag (loop handles), separata filmöglor som svetsas på påsens överkant, appliceras på liknande sätt.
Se: typer av handtag för plastkassar
Pouchmaskin (pouch making machine)
En pouchmaskin omvandlar rullar av tryckt laminat till färdiga pouchar genom att vika eller kombinera banor, sätta in bottenveck, applicera zipförslutningar och ventiler, svetsa, göra rivskåror och skära. Format som tresidigt svetsade pouchar, ståpåsar och pouchar med platt botten kräver olika maskinkonfigurationer. Pouchkvaliteten beror på svetsintegritet, exakt passning mellan tryck och svets och jämna mått för köparens fyllningslinje.
Se: pouchformat; så tillverkas flexibla pouchar
Sidosvetsad påse (side weld bag, side weld)
En sidosvetsad påse tillverkas av vikt film genom att de två sidorna svetsas och skärs med en hetkniv, så att botten är vecket och sidorna har smala strängsvetsar. Sidosvetsmaskiner går snabbt och ger snygga kanter, vilket passar tryckta bärkassar, postpåsar och brödpåsar. Sidosvetsar är vanligen svagare än en bottensvets, så kraftiga påsar använder ofta bottensvetsad konstruktion i stället.
Längsskärning av film och laminat (slitting, film and laminate)
Längsskärning av film och laminat skär breda tryckta eller laminerade rullar till de färdiga bredder som behövs för pouchtillverkning, form-fill-seal-maskiner eller köparens packlinje, vanligen med rakblads- eller saxknivar i en längsskärare-omrullare. Toleranser för skärbredd, lindningsspänning, skarvmarkering och rullriktning specificeras för automatiska maskiner. För laminat sker längsskärningen efter härdning.
Se: laminatstrukturer och barriäregenskaper för pouchar
Lösningsmedelsbaserad laminering (solvent-based lamination)
Vid lösningsmedelsbaserad laminering appliceras ett lim löst i lösningsmedel, typiskt etylacetat, på ena banan, lösningsmedlet förångas i en torktunnel och den andra banan nypas sedan mot den. Den hanterar ett brett spektrum av strukturer, inklusive krävande retort- och högbarriärlaminat, och bygger limstyrka snabbt. Den kräver hantering av lösningsmedel och utsläppskontroll, och restlösningsmedelsnivåer kontrolleras för livsmedelsförpackningar.
Lösningsmedelsfri laminering (solventless lamination)
Vid lösningsmedelsfri laminering appliceras ett tvåkomponents polyuretanlim med 100 % torrhalt utan lösningsmedel, i mycket tunna skikt, och banorna förenas utan torktunnel. Den använder mindre energi och undviker utsläpp av lösningsmedel och är numera den vanligaste vägen för många livsmedelslaminat. Limmet behöver en härdningsperiod, typiskt flera dagar, före längsskärning och pouchtillverkning.
Se: laminatstrukturer och barriäregenskaper för pouchar
Tresidigt svetsad pouch (three-side seal, 3SS; flat pouch)
En tresidigt svetsad pouch är en platt pouch som konverteraren svetsar på tre sidor och lämnar öppen på den fjärde för fyllning, varefter den försluts av packaren. Det är den enklaste pouchen att tillverka och fylla och den använder minst material, men den står inte upp. Svetsbredder, rivskåror och eventuell zipförslutning specificeras tillsammans med pouchens mått.
Se: pouchformat
Applicering av ventil (valve application)
Ventilapplicering är att montera en enkelriktad avgasningsventil på en pouch eller påse, genom värmesvetsning eller lim, vanligen på pouchmaskinen eller som en inline-enhet. Ventilen låter koldioxid från nyrostat kaffe strömma ut samtidigt som den begränsar syre som kommer in. Ventilens läge, hålet som stansas under den och dess kompatibilitet med laminatet specificeras i samband med tryckoriginalet.
Wicketing (wicketpåsar)
Wicketing innebär att påsar staplas på en trådbygel (wicket) genom stansade hål i en överlapp (header lip), så att de kan öppnas och fyllas en i taget vid en disk eller i en påsfyllningsmaskin. Wicketpåsar är vanliga för bageripåsar och frukt- och grönsakspåsar samt vissa takeawaypåsar. Påsen behöver en extra flik och stansade hål, så wicketing specificeras när påsen konstrueras.
Applicering av zipförslutning (zipper application)
Zipapplicering är att försegla en återförslutningsbar zipprofil i en pouch på pouchmaskinen, typiskt genom att värmesvetsa zippens flänsar mot de inre väggarna strax under toppsvetsen. Zippen måste vara kompatibel med pouchens svetsskikt, och dess läge påverkar fyllnadshöjden och utrymmet som lämnas för rivskåran. Tryck-för-att-stänga-zippar (press-to-close) är vanligast; slider- och barnsäkra typer kräver särskilda maskinenheter.
Konvertering av tissue, servetter och inslag
Termer för tryckta servetter och arkskurna inslag av smörpapper eller MG-papper. Processen beskrivs i så tillverkas inslagspapper av smörpapper och tryckta servetter.
Räknade förpackningar (counted packs, count and stack)
Räknade förpackningar är staplar av servetter, inslag eller ark som levereras i ett fast antal, till exempel 50, 100 eller 500 per förpackning, bildade av en räkne- och staplingsenhet i slutet av en konverteringslinje. Antalet, förpackningsformatet och om förpackningarna bandas, filmomsluts eller läggs i kartong ingår i specifikationen. Exakta antal är viktiga för påfyllning av dispensrar och för lagerkontroll över många försäljningsställen.
Se: storlekar på hamburgerinslag
Prägling av tissue (tissue embossing; DE Prägung)
Tissueprägling pressar ett mönster i servettissue mellan en graverad stålvals och en gummi- eller stålmotvals. Den ger volym, mjukhet och absorption, kan bära ett dekorativt mönster eller en logotyp och används även för att binda ihop lagren. Prägling av tissue är en annan operation än den prägling som används som ytbehandling på kartonger.
Vikformat (fold formats: 1/4-vikning, 1/8-vikning, bokvikning)
Vikformat är de vikmönster som tillämpas på servetter i konverteringslinjens vikningsenhet. En 1/4-vikning viker arket två gånger till en kvadrat med en fjärdedel av arkets yta och är vanlig för lunchservetter; en 1/8-vikning lägger till ytterligare vikningar och är vanlig för middagsservetter; bokvikningar och andra varianter passar bestickfickor. Vikningen avgör vilken del av arket som vänds uppåt, så tryckets läge på det plana arket beror på den.
Se: servettstorlekar och vikningar
Interfold (interfold)
Interfold är ett vikmönster där varje servett eller ark viks så att det överlappar nästa, så att nästa kommer fram när en dras ur en dispenser. Interfoldning görs på en särskild interfolder, inte på vanliga servettvikningslinjer. Interfoldservetter måste matcha dispenserns förväntade vikning och storlek.
Servettkonverteringslinje (napkin converting line)
En servettkonverteringslinje rullar av moderrullar av tissue eller airlaid, trycker dem inline, vanligen med flexotryck i en till fyra färger, präglar och binder lagren, skär och viker servetterna och räknar dem till staplar för packning. Varje linje hanterar ett begränsat intervall av storlekar och vikningar. Tryckpassningen på en servettlinje är mindre exakt än på kartong eller film, vilket är anledningen till att fina detaljer undviks på tissue.
Se: tryckta servetter; servetter med eget tryck
Lagerbindning (ply bonding)
Lagerbindning håller samman de två eller tre lagren i en flerlagersservett, vanligen genom en mekanisk kantprägling längs kanterna eller ett präglingsmönster över hela ytan, och i vissa produkter genom limlaminering. Svag lagerbindning låter lagren separeras vid användning, vilket ser billigt ut vid bordet. En snabb kontroll på prover är att gnugga ett fuktigt hörn för att se om lagren släpper.
Packning, palletering och expediering
Termer i slutet av linjen som avgör hur färdiga förpackningar anländer och hur de lagras. Pallstandarder och leveransvillkor behandlas i guiden om inköp av förpackningar från Turkiet.
Buntning (bundling)
Buntning är att gruppera ett räknat antal platta föremål, till exempel påsar, ämnen eller vikta kartonger, i en bunt som hålls av ett pappersband, ett filmomslag eller bandning. Buntstorleken påverkar hur lätt personalen hanterar lager vid disken och hur många enheter som går i varje ytterkartong. Buntade kvantiteter anges i packspecifikationen tillsammans med antal kartonger.
Antal per ytterkartong (case count, pack count)
Antal per ytterkartong är antalet färdiga artiklar som packas i varje ytterkartong, och i specifikationer står det ofta tillsammans med buntstorlek, kartongmått och antal kartonger per pall. Det påverkar fraktutnyttjande, lagring och hur lager levereras ut till försäljningsställen. Att enas om antal per kartong för alla försäljningsställen i en kedja förenklar beställning och lagerkontroll.
Se: guide till offertförfrågan för förpackningar
Klimatisering (conditioning; DE Klimatisieren)
Klimatisering är att hålla papper, kartong eller förpackningar vid kontrollerad temperatur och luftfuktighet så att fukthalten stabiliseras före konvertering, provning eller användning; standardklimatet för papper och kartong är 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet enligt ISO 187. Kartong som flyttas från en kall container till ett varmt lager kan ta upp fukt och bli skev, så pallar lämnas bäst inplastade tills de nått rumstemperatur. Vid filmkonvertering används termen även för lagring av laminat medan de härdar.
Se: ordlistan för provning, kvalitet och defekter
Kantskydd (edge protectors, corner boards)
Kantskydd är L-formade remsor av laminerad kartong som placeras på de lodräta hörnen av en pallast, under bandning eller sträckfilm. De fördelar bandningstrycket, skyddar kartonghörn mot skador och ger lasten viss vertikal styvhet. De specificeras ofta för exportleveranser av tryckta förpackningar, där kartonger hanteras flera gånger.
Pallmönster (pallet pattern, column stacking, interlocked stacking)
Ett pallmönster är arrangemanget av kartonger i varje lager på en pall. Vid pelarstapling ligger kartongerna direkt ovanpå varandra så att hörnen bär lasten och tryckhållfastheten bevaras; vid korsstapling roteras lagren som i murverk för stabilitet, men tryckhållfastheten kan sjunka avsevärt. Kartonger bör inte sticka ut över pallkanten, vilket också försvagar staplarna.
Se: wellpappkvaliteter för e-handelsförpackningar
Palletering (palletising; US palletizing; DE Palettieren; NL palletiseren)
Palletering är att bygga färdiga kartonger eller buntar till en stabil last på en pall, för hand eller med robot, enligt ett bestämt mönster, höjd och vikt. Pallens typ (till exempel EUR-pall 1 200 × 800 mm, brittisk pall 1 200 × 1 000 mm eller amerikansk 48 × 40 tum), maximal lasthöjd och märkning ingår i köparens leveransspecifikation. Pallutnyttjandet påverkar fraktkostnaden per enhet kraftigt vid exportleveranser.
Se: inköp av förpackningar från Turkiet
Krympfilmning (shrink wrapping)
Krympfilmning omsluter en bunt eller förpackning i en värmekrympande film, typiskt polyeten eller polyolefin, som förs genom en värmetunnel så att den dras åt runt innehållet. Den används för förpackningar med muggar, lock och andra artiklar som behöver dammskydd och en tät, stabil enhet. På pallar är krympkåpor ett alternativ till sträckfilmning.
Bandning (strapping)
Bandning är att binda kartonger eller buntar, eller en hel pallast, med sträckta band av polypropen, polyester eller, för tunga laster, stål. Den håller ihop laster vid hantering och kombineras ofta med kantskydd för att hindra banden från att krossa kartonghörn. För hård bandning kan skada översta kartonglagret, så spänningen ställs in efter förpackningen.
Sträckfilmning (stretch wrapping)
Sträckfilmning säkrar en pallast genom att töjbar LLDPE-film lindas runt den under spänning, för hand eller med en maskin med roterande bord eller rotationsarm. Maskinlindare försträcker filmen, typiskt med 150-300 %, innan den når lasten, vilket minskar filmförbrukningen och ökar hållkraften. Lindningsmönster, toppark och filmtjocklek väljs efter lasten och transportvägen.
Så använder du termerna i specifikationer och leverantörsgranskningar
De flesta konverteringstermer når en köpare på tre ställen: en stansritning med anteckningar som limflik, överlappning vid sidoskarv eller handtagslappens yta; en teknisk granskning som nämner en maskinbegränsning som maximalt sidveck, härdningstid eller dornstorlek; och en packspecifikation som omfattar antal per ytterkartong, pallmönster och inplastning. Att läsa dessa kommentarer rätt innan tryckoriginalet godkänns undviker omtryck och förseningar.
En offertförfrågan som anger format, storlek och konstruktion (till exempel SOS-botten, snott handtag, överveck), material och bestrykning, tryckmetod, ytbehandling och packkrav kan jämföras rakt av mellan leverantörer. Guiden till offertförfrågan för förpackningar ger hela checklistan, och produktsidorna, från takeawaypåsar med eget tryck och matbehållare av papper med eget tryck till pizzakartonger med eget tryck och ståpåsar med eget tryck, visar vilka konstruktionsval som är viktiga för varje format.
9 Packaging är en Istanbulbaserad tillverkare och exportör av tryckta förpackningar för företagskunder, med erfarenhet av leveranser till snabbmatsrestauranger och restaurangkedjor inom foodservice. Om en konverteringskommentar på en stansritning, ett korrektur eller en konkurrerande offert är oklar kan du skicka den med din förfrågan via vår kontaktsida, så förklaras den vid teknisk granskning.