Om du godkänner en ny mugg-, ask- eller påspecifikation i år kommer den fortfarande att finnas på marknaden när PPWR:s återvinningsbarhetsklasser börjar avgöra om den får säljas i EU. Klasserna i förordning (EU) 2025/40 betygsätter varje förpackningsenhet som A, B eller C utifrån design för återvinning. Tidigast från 1 januari 2030 får förpackningar under klass C inte längre släppas ut på marknaden, och från 1 januari 2038 återstår bara klass A och B. Producentansvarsavgifterna ska dessutom differentieras efter klass, så klassen påverkar kostnaden innan den påverkar lagligheten.
Den här sidan förklarar hur klassningen fungerar, vad som är fastställt i förordningen och vad som fortfarande skrivs, samt vad det innebär för de papper-, kartong- och flexibla format som köpare beställer av oss. För PPWR i stort (roller, PFAS, återanvändning, datum) rekommenderar vi att du först läser vår översikt över PPWR för foodservice och e-handel. Texten är en orientering och ingen juridisk rådgivning; bekräfta dina skyldigheter med behörig myndighet eller din producentansvarsorganisation.
Status per oktober 2026. Källor: förordning (EU) 2025/40, artikel 6 och bilaga II, på EUR-Lex (eur-lex.europa.eu/eli/reg/2025/40/oj), samt kommissionens vägledning C(2026) 3702 av 5 juni 2026 (icke-bindande).
Vad är PPWR:s återvinningsbarhetsklasser?
Återvinningsbarhetsklasserna är tre prestandaklasser, A, B och C, som uttrycker hur väl en förpackningsenhet är utformad för återvinning, som en viktad procentandel enligt kriterier som kommissionen ska anta för varje förpackningskategori. Klass A är minst 95 %, klass B minst 80 % och klass C minst 70 %. Under 70 % är förpackningen ”tekniskt icke återvinningsbar” och får, när klasserna börjar gälla (1 januari 2030, eller 24 månader efter de delegerade akterna om det är senare), inte släppas ut på marknaden.
| Klass (bilaga II, tabell 3) | Bedömning av design för återvinning per enhet | 2030 | 2035 | 2038 |
|---|---|---|---|---|
| A | 95 % eller mer | Tillåten | Tillåten om den också återvinns i stor skala | Tillåten om den också återvinns i stor skala |
| B | 80 % eller mer | Tillåten | Tillåten om den också återvinns i stor skala | Tillåten om den också återvinns i stor skala |
| C | 70 % eller mer | Tillåten | Tillåten om den också återvinns i stor skala | Får inte släppas ut på marknaden |
| Under 70 % | Tekniskt icke återvinningsbar | Får inte släppas ut på marknaden | Får inte släppas ut på marknaden | Får inte släppas ut på marknaden |
Procentsatsen anger inte hur stor andel av just den här förpackningen som i praktiken återvinns. Det är ett resultat av en bedömning av design för återvinning, där förpackningens material och komponenter vägs mot kriterierna för dess kategori. Faktiska återvinningsvolymer kommer in först senare, genom det separata testet för återvinning i stor skala.
Varför talar vissa källor om klass A till E?
Tidigare utkast till PPWR, bland annat kommissionens förslag från 2022, använde en femgradig skala från A till E. Den antagna förordningen (EU) 2025/40 har bara tre klasser, A, B och C, plus bandet ”tekniskt icke återvinningsbar” under 70 %. Om en leverantör, konsult eller programvara anger ”klass D” eller ”klass E” utgår den från utkastets skala, och resultatet bör uttryckas på nytt mot bilaga II, tabell 3.
När börjar klasserna gälla?
Klasserna gäller från 1 januari 2030 eller 24 månader efter att de delegerade akterna om design för återvinning har trätt i kraft, beroende på vilket som inträffar senare. Kommissionen ska anta akterna senast 1 januari 2028. Kravet på återvinning i stor skala följer från 1 januari 2035 (eller fem år efter genomförandeakterna, om det är senare), och från 1 januari 2038 är bara klass A och B tillåtna.
| Datum | Vad som händer | Artikel |
|---|---|---|
| 12 augusti 2026 | Den allmänna principen att förpackningar ska vara återvinningsbara (art. 6(1)) börjar gälla; tills de delegerade akterna finns är de gamla kraven i förpackningsdirektivet och standarder som EN 13430 fortsatt referens (kommissionens vägledning) | Art. 6(1) |
| Senast 1 januari 2028 | Kommissionen antar kriterier för design för återvinning och klasser per förpackningskategori, samt ett ramverk för differentiering av producentansvarsavgifter | Art. 6(4) |
| Cirka 18 månader efter de delegerade akterna och genomförandeakterna | Producentansvarsavgifterna differentieras efter klass | Art. 6(8) |
| 1 januari 2030, eller 24 månader efter de delegerade akterna om det är senare | Bara klass A, B eller C får släppas ut på marknaden | Art. 6(3) |
| Senast 1 januari 2030 | Kommissionen antar metoden för återvinning i stor skala | Art. 6(5) |
| 1 januari 2035, eller 5 år efter dessa genomförandeakter om det är senare | Förpackningen måste också återvinnas i stor skala | Art. 6(2)(b) |
| 1 januari 2038 | Bara klass A eller B | Art. 6(3) |
Två detaljer är viktiga för planeringen. För det första anger kommissionens vägledning att tillverkare inte behöver genomföra PPWR:s bedömning av överensstämmelse för återvinningsbarhet förrän de delegerade akterna har trätt i kraft, så varje ”PPWR-klass” som anges i dag är en uppskattning. För det andra ger förordningen aktörerna tre år på sig att uppfylla nya eller uppdaterade kriterier för design för återvinning, så kriterierna kan ändras under en långlivad artikels livstid.
Hur bedöms klassen?
Tillverkaren bedömer varje förpackningsenhet mot kriterierna för dess kategori i bilaga II, tabell 1, och viktar resultatet per enhet. Integrerade komponenter (ett laminerat inlägg, ett inlimmat fönster) bedöms tillsammans med huvuddelen. Separata komponenter (ett lock, en lös muggkrage) bedöms separat, och varje komponent måste vara förenlig med etablerad insamling, sortering och återvinning och får inte försvåra återvinningen av huvuddelen (artikel 6(9)).
Bilaga II, tabell 4 listar de parametrar som kriterierna ska bygga på. De som är mest relevanta för tryckt papper och flexibla förpackningar:
- Tillsatser och bestrykningar som kan leda till felsortering eller förorena returmaterialet.
- Etiketter och sleevar: täckningsgrad, material och lim. Se etiketter och återvinningsbarhet för hur etikettmaterial och lim påverkar resultatet.
- Förslutningar och små komponenter, inklusive bestrykningar och tätningar.
- Tryckfärger, lacker och lim.
- Barriärskikt och hur väl de går att separera.
- Sammansatt struktur: hur mycket icke-dominerande material som finns och om det separeras.
Kategorierna är lika viktiga som parametrarna. Papper och kartong förekommer i två kategorier: kategori 2 (förpackningar av papper och kartong, inklusive flexibla pappersförpackningar) och kategori 3 (sammansatta förpackningar där merparten är papper eller kartong, bland annat pappersmuggar laminerade med polyolefin, plastlaminerad eller metalliserad kartong samt papper med plastinlägg eller plastfönster). Flexibla plastförpackningar hör till PE-flexibla (kategori 11), PP-flexibla (13) eller övriga flexibla plaster inklusive multimaterial (18). Artikelns kategori avgör mot vilka kriterier den kommer att mätas.
Hur påverkar klasserna producentansvarsavgifterna?
Producentansvarsavgifterna ska differentieras efter återvinningsbarhetsklass cirka 18 månader efter att de delegerade akterna och genomförandeakterna har trätt i kraft, enligt ett ramverk som fastställs i de delegerade akterna. I praktiken är det sannolikt att en artikel i klass C får en högre avgift än en motsvarande artikel i klass A från slutet av 2020-talet, långt innan klass C fasas ut 2038.
Nationella system differentierar redan avgifterna efter återvinningsbarhet i flera länder, och PPWR:s ramverk kommer att harmonisera grunden. Själva avgiftsnivåerna fastställs fortsatt nationellt, så kostnadsskillnaden mellan klasserna kommer att variera mellan länder. Detaljer om de nationella systemen i Tyskland och Österrike finns i vår guide till förpackningsregler i Tyskland och Österrike.
Vad är ännu inte känt?
Gränsvärdena och datumen är fastställda i förordningen, men inte de kriterier som ger procentsatserna. Per oktober 2026 har de delegerade akterna om design för återvinning för respektive förpackningskategori inte antagits, och inte heller metoden för återvinning i stor skala.
Fortfarande öppet:
- Viktningsmetoden och de materialspecifika kriterierna för varje kategori, bland annat hur mycket bestrykning, tryckfärg eller lim en pappersartikel kan innehålla och ändå nå klass A eller B.
- Hur bestruket papper, PE-bestrukna muggar och papper med fönster kommer att poängsättas inom kategori 3, och vilka laboratoriemetoder som kommer att refereras.
- Tröskelvärdena för återvinning i stor skala per kategori.
- Den exakta differentieringen av producentansvarsavgifter i varje medlemsstat.
Branschverktyg som CEPI:s laboratoriemetod för repulpbarhet hos papper och RecyClass för plast är användbara riktningsvisare, och de delegerade akterna ska ta hänsyn till europeiska standarder. Se dem som förberedelse, inte som en PPWR-klass.
Designkonsekvenser per materialfamilj
Den säkraste riktningen är densamma för alla familjer: håll det dominerande materialet så rent som funktionen tillåter, gör övriga komponenter lätta att separera och samla in testunderlag redan nu. Detaljerna skiljer sig mellan formaten, och fördjupade jämförelser finns på de sidor som länkas nedan.
| Format | Vanlig kategori | Främsta klassrisker | Designriktning | Fördjupning |
|---|---|---|---|---|
| Papper och kartong med barriärbestrykning (takeawayboxar, livsmedelspåsar, inslagningspapper) | 2 eller 3, beroende på bestrykning | Bestrykningens vikt och typ, PFAS-fri fettbarriär, hög färgtäckning, vax | Lägsta bestrykningsvikt som håller för livsmedlet; dispersionsbarriär eller raffinerat smörpapper där prestandan tillåter; repulpbarhetstest på det bestrukna papperet | barriärbestrykningar för pappersförpackningar |
| Papperspåsar med filmfönster | 3 | Fönsterfilmens material och storlek; lim | Mindre fönster, film vald för separation i pulpern, eller design utan fönster | papperspåsar med fönster |
| Mailerboxar och transportkartonger i wellpapp | 2 | Plasttejp, laminerade ytbehandlingar, folie, blandade inlägg | Papperstejp eller limmade förslutningar; inlägg av papper; lack i stället för filmlaminering | mailerboxar med eget tryck |
| Pappersmuggar med PE-bestrykning | 3 | PE-andel, separerbarhet i bruket, tillgång till bruk som kan hantera muggar | Tunnare eller ensidig bestrykning, dispersionsbestrykning som testats för varma drycker, anpassning till insamlingsvägar för muggar | bestrykningar i pappersmuggar |
| Laminat och påsar i multimaterial (PET/PE, folie) | 18 | Oförenliga polymerer, aluminiumfolie | Byt till monomaterial där barriären tillåter | återvinningsbara påsar i monomaterial |
| Påsar och ståpåsar i mono-PE | 11 | Barriärskikt, tryckfärger, etiketter av PET eller papper, zipmaterial | Håll zip och etiketter i PE; tunna barriärbestrykningar; låg färgtäckning | återvinningsbara påsar i monomaterial |
Papper och kartong med bestrykning och fönster
För pappersartiklar är det pulpern som avgör återvinningsbarheten: fibrerna måste separeras, och icke-fibrer måste antingen dispergeras ofarligt eller silas bort rent. En lätt, väl vald barriär och ett litet, separerbart fönster är typiskt sett bättre positionerade än ett tungt laminat eller ett stort fönster med starkt lim. Be om resultat från repulpbarhetstest på det färdiga bestrukna papperet, inte bara på bestrykningens datablad. Tryckdesignen betyder mindre än strukturen, men heltäckande metalliska färger och kraftig lackering bör ses över.
Wellpappkartonger
Vanlig wellpapp hör till de mest återvunna förpackningsmaterialen i Europa, så klassrisken för e-handelskartonger ligger främst i tillägg: rivlister av plast, filmlaminerat tryck, foliepressning, magneter och skuminlägg. Konstruera bort dem först. Kartongstorlek och tomrum är ett separat PPWR-ämne som behandlas i e-handelsförpackningar och PPWR.
Muggar med PE-bestrykning
Muggar med PE-bestrykning är sammansatta pappersförpackningar, och deras klass kommer att bero på hur kriterierna behandlar polyolefinbestrykningar och på brukens förmåga att separera dem. Det är något annat än begränsningen i bilaga V för servering på plats från 2030, som kommissionens vägledning tillämpar på pappersbaserade förpackningar med 5 % plast eller mer, och än engångsplastdirektivet (SUP-direktivet), som behandlar varje plastbestruken mugg som en engångsplastprodukt. Återvinningsvägar för muggar behandlas i återvinning av pappersmuggar.
Laminat, påsar och mono-PE
För flexibla plastförpackningar är det stora steget att gå från multimaterial till monomaterial. Ett PET/PE- eller folielaminat hamnar i ”övriga flexibla plaster inklusive multimaterial”, där återvinningsvägarna är begränsade. Strukturer i mono-PE eller mono-PP med förenliga barriärbestrykningar riktar sig mot kategorierna för flexibel PE respektive PP. Målen för återvunnet innehåll i plastförpackningar, som gäller tidigast från 2030, löper parallellt med klasserna; laminatalternativ jämförs i laminatstrukturer för påsar.
Vilka förpackningar är undantagna från kraven på återvinningsbarhet?
Artikel 6(11) undantar en kort lista förpackningstyper, främst inom medicin, läkemedel, barnmat och farligt gods. Vanliga foodservice- och e-handelsförpackningar är inte undantagna.
Undantagen i artikel 6 är:
- Direktförpackningar av humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel, samt ytterförpackningar när de behövs för att bevara läkemedlets kvalitet.
- Kontaktkänsliga förpackningar för medicintekniska produkter och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik.
- Kontaktkänsliga förpackningar för modersmjölksersättning, tillskottsnäring, bearbetad spannmålsbaserad barnmat, barnmat och livsmedel för särskilda medicinska ändamål.
- Förpackningar som används för transport av farligt gods.
- Försäljningsförpackningar av lätt trä, kork, textil, gummi, keramik, porslin eller vax (differentiering av producentansvarsavgift gäller fortfarande).
Separat tillåter artikel 6(10) att ”innovativa förpackningar” som inte uppfyller kriterierna tillhandahålls i upp till fem år från utgången av det år de släpptes ut på marknaden, efter anmälan till behörig myndighet med teknisk motivering. Det är en snäv väg och ingen planeringsförutsättning. Kommissionen ska se över undantagen senast 1 januari 2035.
Hur förhåller sig klasserna till anspråk på återvinningsbarhet och komposterbara förpackningar?
En PPWR-klass är en regulatorisk indelning, inte ett marknadsföringspåstående. Enligt direktiv (EU) 2024/825 om att stärka konsumenternas ställning i den gröna omställningen, som gäller från 27 september 2026, kräver miljöpåståenden belägg, och en klass får inte tryckas som konsumentmärkning om inte de harmoniserade reglerna tillåter det. Komposterbara förpackningar utanför de fåtal format som anges i artikel 9 måste också vara utformade för materialåtervinning. Formuleringar av miljöpåståenden behandlas i återvinningsbara, komposterbara och biologiskt nedbrytbara förpackningar.
Nästa steg: gå igenom klassrisken för dina största artiklar
Lista dina artiklar efter årsvolym tillsammans med deras uppbyggnad: dominerande material, bestrykning eller laminerat skikt, fönster, tryckfärger, lim, förslutningar. Markera allt som tillför ett andra material och be din leverantör om testunderlag för repulpbarhet eller återvinningsbarhet för den nuvarande strukturen. Spara resultaten i den tekniska dokumentationen bakom din PPWR-försäkran om överensstämmelse, och planera sorteringsmärkning i samband med en omkonstruktion med hjälp av vår guide till märkningskrav enligt PPWR. För en genomgång av strukturen på en ny eller befintlig artikel kan du skicka specifikationen via vår kontaktsida; alternativen bekräftas i samband med offert och teknisk granskning.