En offert från en amerikansk distributör på ”#8 SOS, 50 lb naturligt kraftpapper” rymmer tre separata uppgifter på en kort rad: en påskonstruktion, en storleksbeteckning och en pappersvikt. Europeiska specifikationer beskriver samma påse som en blockbottenpåse, med bredd, sidveck och höjd i millimeter och en kvalitet i g/m². Om du köper in åt en kedja som verkar på båda sidor av Atlanten, eller håller på att gå från distributörens lagerartiklar till takeawaypåsar med eget tryck, är det bra att veta hur SOS-påsar är uppbyggda och vad siffrorna säger och inte säger.

Vad är en SOS-papperspåse?

En SOS-påse är en papperspåse med platt, rektangulär botten och invikta sidveck som öppnas till en fristående form med en enda snabb handrörelse. SOS står för ”self-opening sack” (självöppnande säck) och läses ofta även som ”self-opening square”. Namnet går tillbaka till maskintillverkade påsar med fyrkantig botten från slutet av 1800-talet och är fortfarande den vedertagna amerikanska benämningen.

Det som utmärker påsen är botten. I stället för en enkel limmad söm, som på en platt påse, är botten på en SOS-påse vikt och limmad till en rektangel som motsvarar påsens bredd och sidveckens djup. När påsen öppnas fälls rektangeln ut plant, sidvecken trycks ut och påsen står på disken, redo att fyllas. Därför dominerar SOS-påsar vid kassadiskar, drive-thru-fönster och kassor i livsmedelsbutiker: personalen kan öppna och fylla dem med en hand.

På tyskspråkiga marknader kallas samma konstruktion oftast Bodenbeutel eller SOS-Beutel.

Hur tillverkas en SOS-påse?

SOS-påsar tillverkas i maskiner som formar rör från en rulle kraftpapper. Papperet trycks, formas till ett rör med sidveck, kapas till längd och viks och limmas sedan till en fyrkantig botten, allt i en kontinuerlig linje.

Förloppet i en typisk maskin:

  • Tryck: rullen passerar flexotryckverk, vanligen inline, så att motivet trycks innan påsen formas.
  • Rörformning: banan viks runt ett formningsverktyg, sidvecken viks in och en längsgående söm limmas på baksidan.
  • Kapning: röret kapas till påsens längd. Överkanten kapas ofta med en tandad (sicksack) kniv, vilket ger den välkända överkanten på dagligvarukassar och gör påsen lättare att öppna. Raka snitt förekommer också.
  • Bottenformning: den undre änden öppnas, viks till den rektangulära botten och limmas.
  • Handtag (tillval): platta pappershandtag med förstärkningsbit appliceras på insidan av påsens öppning, antingen inline eller i en separat handtagsenhet.

Eftersom påsens längd bestäms av kapningen, och bredd och sidveck av formningsverktyget, motsvarar varje storlek i praktiken en separat maskininställning. Flexoklichéerna måste dessutom passa påsens tryckrapport. Det är en anledning till att tillverkare och inköpare helst håller sig till en kort lista med standardstorlekar i stället för en egen påse till varje produkt.

Hur skiljer sig SOS-påsar från andra typer av papperspåsar?

SOS-påsar hamnar mellan enkla platta påsar och tyngre bärkassar med handtag. De står upprätt och rymmer boxar, men är lättare och snabbare att fylla än en papperskasse för handeln.

KonstruktionBottenStår upprätt när den är öppenTypisk användningAnmärkningar
Platt påseEnkel limmad eller vikt sömNejBageriprodukter, smörgåsar, små portionerLägst pappersåtgång; se papperspåsar för livsmedel med eget tryck
Sidveckad påseVikt söm med sidveckNejBröd, pommes frites, snacksKan expandera, men botten är inte fyrkantig
Pinch-bottom-påseVikt och förseglad sömNejHandelsvaror, värmeförseglade förpackningarAnvänds ofta där påsen är försluten i båda ändar
SOS-påseVikt, limmad rektangulär bottenJaTakeaway, dagligvaror, apotek, kassadiskar i butikSnabb att öppna och fylla; handtag som tillval
Papperskasse med blockbottenRektangulär botten, ofta förstärktJaHandelsvaror, premiumtakeawayTyngre papper och handtag; se papperskassar med eget tryck

Gränsen mellan en SOS-påse med handtag och en papperskasse med blockbotten är flytande i vardagligt bruk. I praktiken är SOS-påsar för takeaway lättare och enklare, byggda för snabbhet och matbeställningar, medan bärkassar är byggda för tyngre varor och en mer exklusiv finish.

SOS-påsstorlekar efter nummer (#4 till #25)

I USA säljs SOS-påsar efter nummer, till exempel #4, #6, #8, #12, #20 eller #25, där högre nummer betyder större påse. Det är vad de flesta menar med ”papperspåsstorlekar efter nummer”. Numret är en branschbeteckning för storlek, inte ett mått och inte en lagstadgad standard, så de faktiska måtten varierar mellan tillverkare och bör alltid kontrolleras i specifikationsbladet.

Numreringen förklaras vanligen som en historisk hänvisning till hur mycket en påse kunde rymma i vikt av en viss vara, och mönstret stämmer fortfarande ungefärligt: högre nummer ger större volym. I dag definieras dock en #8-påse av tillverkarens mått, inte av en last i pund, och två leverantörers #8-påsar kan skilja sig märkbart i bredd, sidveck eller höjd.

Amerikanska mått anges normalt som bredd × sidveck × höjd i tum, där bredden är påsens framsida, sidvecket dess djup från fram till bak och höjden mäts från bottenvecket till överkanten.

Tabellen nedan visar ungefärliga katalogmått som ofta anges för några vanliga storlekar. Använd dem som underlag vid jämförelse av offerter, inte som specifikation.

StorlekUngefärlig bredd × sidveck × höjd (tum)Ungefärligt metriskt mått (mm)Typisk användning inom foodservice
#45 × 3 1/8 × 9 3/4125 × 80 × 250Kakor, bakverk, små tillbehör
#66 × 3 5/8 × 11150 × 90 × 280En smörgås, pommes frites, små tillbehör
#86 1/8 × 4 1/8 × 12 3/8155 × 105 × 315En måltid, smörgås med tillbehör
#106 3/8 × 4 1/8 × 13 3/8160 × 105 × 340En måltid med högre box
#127 × 4 1/2 × 13 3/4180 × 115 × 350Måltid för en till två personer, flera artiklar
#208 1/4 × 5 1/4 × 16 1/8210 × 135 × 410Större beställningar, familjemåltider
#25varierar mellan tillverkare; kontrollera specifikationsbladetvarierarStora beställningar, användning som i dagligvaruhandeln
1/6 BBL12 × 7 × 17305 × 180 × 430Påse i dagligvarustorlek, stora cateringbeställningar

Två praktiska slutsatser följer av detta. Jämför för det första mått i stället för nummer när du byter leverantör, särskilt sidvecket, eftersom det avgör om en viss box står plant mot botten. För det andra är du inte bunden till de numrerade storlekarna alls om du låter specialtillverka påsarna: måtten kan väljas utifrån dina boxar, inom ramen för tillverkarens maskiner.

”1/6 BBL” är en dagligvarubeteckning som utläses ”en sjättedels fat” (barrel), från en tid då en vanlig dagligvarukasse beskrevs som att den rymde en sjättedel fat. Det är en storleksbeteckning på samma sätt som numren.

Så väljer du storlek efter din meny

Tabellen visar ungefär hur stor varje numrerad påse är, inte vilken som passar dina beställningar. Rätt storlek utgår från måtten på dina boxar, muggbärare och typiska orderinnehåll. Metoden beskrivs i vår guide till storlekar på takeawaypåsar.

Basvikt (lb) och g/m²: hur kraftig är en SOS-påse?

Amerikanska SOS-påsar specificeras efter basvikt, det vill säga vikten i pund för ett ris (ream) papper om 3 000 kvadratfot. Europeiska leverantörer anger ytvikt i gram per kvadratmeter (g/m²). Ett pund basvikt motsvarar cirka 1,63 g/m².

Amerikansk basviktUngefär g/m²Vanlig användning
30 lbcirka 49 g/m²Lätta lunchpåsar, små varor
35 lbcirka 57 g/m²Små SOS-påsar för lätt last
40 lbcirka 65 g/m²Standard för små och medelstora SOS-påsar
50 lbcirka 81 g/m²Kraftigare medelstora påsar, takeawaymåltider
57 lbcirka 93 g/m²Dagligvarukassar och kraftigare SOS-påsar
60 lbcirka 98 g/m²Stora SOS-påsar och påsar med handtag
70 lbcirka 114 g/m²Tunga dagligvarukassar och stora leveranspåsar

Ju tyngre beställningen är och ju längre den ligger i påsen, desto viktigare blir pappersvikten. Het, ångande mat är en särskild påfrestning eftersom fuktigt kraftpapper snabbt tappar i styrka; det behandlas i artikeln om fettbeständiga takeawaypåsar. En allmän genomgång av pappersvikter inom förpackningar finns i guiden till papperskvaliteter för förpackningar.

Även innehållet av återvunnet material påverkar valet. Vissa amerikanska delstatslagar kräver en lägsta andel återvunnet material efter konsumtion (post-consumer) i papperskassar vid butiker som omfattas, och returfiber är vanligtvis något svagare än kraftpapper av färskfiber vid samma basvikt. En SOS-påse av returfiber kan därför behöva en tyngre kvalitet för att hålla lika bra.

SOS-påsar med och utan handtag

SOS-påsar utan handtag är det snabbaste formatet att packa och det billigaste per påse, vilket är skälet till att de dominerar vid drive-thru och disk. Med platta pappershandtag blir samma påskropp en påse som bud och kunder på plats kan bära bekvämt.

Utan handtag sluts påsen genom att toppen viks eller rullas ihop, ibland med en förseglingsetikett. Det fungerar för enstaka måltider och korta sträckor. Med handtag är påsen lättare att bära över längre avstånd och vanlig vid leverans och click-and-collect, men toppen går inte att vika ned lika tätt eftersom handtagen är limmade på insidan av öppningen. Det påverkar hur påsen stängs och förseglas. Tillgängliga förslutningar och deras för- och nackdelar tas upp i artikeln om manipuleringsskyddade takeawaypåsar.

För beställningar som bygger på flera måltidsboxar och en muggbärare fungerar en leveranspåse med bredare sidveck oftast bättre än att bara gå upp en SOS-storlek, eftersom sidvecket på en vanlig SOS-påse är proportionerat för beställningar vid disk och inte för boxar sida vid sida.

Var används SOS-påsar utanför foodservice?

Samma konstruktion används i kassor i livsmedelsbutiker, på apotek, i järnaffärer och vid kassadiskar i butik i allmänhet. I de miljöerna värderas påsen av samma skäl som vid takeaway: personalen kan öppna den med en hand och den står upprätt under fyllningen.

För tryckta förpackningar är detta främst bakgrund. En SOS-påse för handeln och en SOS-påse för takeaway kan se likadana ut, men takeawayvarianten utsätts för värme, ånga och fett, måste hålla boxarna plana och behöver ofta en förslutningsmetod vid leverans. Därför går specifikationer för takeaway ofta bortom standardstorlekar och standardkvaliteter för SOS-påsar.

Tryck på SOS-påsar

SOS-påsar trycks vanligen med flexotryck och vattenbaserade färger, i en till fyra färger, direkt på rullen innan påsen formas. Fram- och baksidan utgör de huvudsakliga tryckytorna; sidvecken och bottenvecket är svårare att utnyttja på ett tillförlitligt sätt.

Designpunkter som är specifika för formatet:

  • Fram- och baksida: placera logotyper, budskap och QR-koder här.
  • Sidveck: går att trycka på, men vecklinjerna förskjuts något från påse till påse, så undvik kritiska detaljer över dem.
  • Bottenområdet: den nedre delen av den tryckta banan blir den vikta botten, så motiv nära basen försvinner i vecket.
  • Tandad överkant: sicksackkanten skär genom allt som är tryckt precis vid toppen, så lämna en marginal.
  • Brunt kraftpapper: färgerna blir mörkare på naturligt kraftpapper; vitt kraftpapper ger ljusare och mer exakta färger.

I guiden till tryckmetoder för förpackningar jämförs flexotryck med andra processer.

Specificera en SOS-påse med eget tryck

När du begär offert på SOS-påsar bör du beskriva påsen på ett sätt som fungerar för både amerikanska och europeiska tillverkare:

  • Mått som bredd × sidveck × höjd, i millimeter eller tum (och den numrerade storlek du ersätter, om det finns någon).
  • Papper: brunt eller vitt kraftpapper, och kvalitet i g/m² eller basvikt; andel återvunnet material om din marknad kräver det.
  • Handtag: inga, eller platta pappershandtag.
  • Topp: tandad eller rak kapning; eventuell förlängd flik för stängning eller förslutning.
  • Innehåll: de boxar eller varor som påsen ska rymma, helst med prov eller mått.
  • Tryck: antal färger, täckning och referenser till varumärkesfärger.
  • Kvantiteter per storlek och destinationsmarknad.

Dina svar ingår direkt i den samlade specifikationen för takeawaypåsar på sidan takeawaypåsar med eget tryck. När du har uppgifterna samlade kan du begära offert via kontaktsidan.