Tryck på plastpåsar: flexo, färger och tryckfärgens vidhäftning

Hur trycks plastpåsar?

De flesta tryckta plastpåsar framställs med flexotryck: flexibla fotopolymerklichéer för över snabbtorkande flytande tryckfärg till filmbanan, en kliché per färg. Filmen trycks som plan eller slangformad bana, antingen i linje med extruderingen eller som ett separat moment, och konverteras sedan till påsar genom svetsning, sidveckning och stansning.

Den typiska sekvensen:

1. Blåsfilmsextrudering ger en slang av PE-film i angiven bredd, tjocklek och färg.
2. Koronabehandling höjer ytenergin på den eller de sidor som ska tryckas.
3. Flexotryck, vanligen i en CI-press, där alla färgstationer trycker runt en stor central cylinder för stabil passning, eller i en stackpress, där stationerna är staplade vertikalt och båda sidor av banan kan tryckas i ett pass.
4. Torkning mellan och efter stationerna.
5. Konvertering: sid- eller bottensvetsar, sidveck, stansning eller svetsning av handtag, påsättning av förstärkningslappar eller öglor, perforering och packning.

Andra processer finns men är mindre vanliga för påsar. Djuptryck används för mycket långa upplagor av högkvalitativ film, snarare för laminerade påsar än för bärkassar. Digitaltryck på film ökar för korta upplagor och prototyper men är mindre etablerat i påskonvertering. Screentryck används för små kvantiteter färdiga påsar. Hur metoderna förhåller sig till varandra för olika förpackningstyper behandlas i jämförelsen av flexo, offset, djuptryck och digitaltryck.

Varför behöver polyeten koronabehandling?

Obehandlad polyeten har låg ytenergi, typiskt omkring 30–31 dyn/cm, så tryckfärgen drar ihop sig i droppar och gnids av. Koronabehandling oxiderar filmytan med en högspänningsurladdning och höjer ytenergin så att tryckfärgen vätar och binder. Tryckerier siktar vanligen på ungefär 38–42 dyn/cm eller högre, där vattenbaserade tryckfärger oftast kräver den övre delen av intervallet.

Det här bör inköpare känna till:

• Behandlingen avtar. Tillsatser i filmen (till exempel glidmedel) vandrar till ytan med tiden och ytenergin sjunker. Film som behandlats vid extrudering och lagrats i veckor kan behöva behandlas på nytt före tryck.
• Båda sidor, om båda trycks. Ange ensidigt eller tvåsidigt tryck så att filmen behandlas därefter.
• Återvunnen film varierar. PCR-film kan innehålla tillsatser och föroreningar som påverkar behandling och vidhäftning, så nivåerna bör kontrolleras per sats.
• Överbehandling är möjlig och kan orsaka blockning (filmlager som fastnar i varandra) eller påverka svetsningen.

Så kontrolleras tryckfärgens vidhäftning

• Dynpennor eller testfärger (till exempel enligt ISO 8296 eller ASTM D2578) visar filmens ytenergi före tryck.
• Tejptest: en tryckkänslig tejp trycks fast på det torkade trycket och rycks av; följer färg med är vidhäftningen dålig. ASTM F2252 beskriver en metod som ofta används för flexibla förpackningar.
• Skrynkel- och gnidtest visar om tryckfärgen spricker när filmen böjs eller nöts vid hantering.
• Blocktest: travar av tryckt film eller påsar pressas samman under värme för att kontrollera att tryckfärgen varken överförs eller fastnar.

Fråga leverantören vilka tester som ingår i frisläppningen av varje parti, och kom överens om eventuella särskilda krav, till exempel beständighet mot kyla eller kondens för påsar till kylvaror, vid den tekniska genomgången.

Lösningsmedelsbaserade eller vattenbaserade tryckfärger för plastpåsar?

Båda fungerar på koronabehandlad PE. Lösningsmedelsbaserade tryckfärger torkar snabbt, väter lågenergifilm lätt och ger stark vidhäftning, men avger flyktiga organiska föreningar (VOC) som måste kontrolleras. Vattenbaserade tryckfärger minskar utsläpp av lösningsmedel och lukt, men torkar långsammare och kräver oftast högre ytenergi och noggrann pressinställning på film.

UV-härdande flexofärger är ett tredje alternativ i vissa pressar. Valet beror på konverterarens utrustning, filmen och slutanvändningen. För påsar som kan komma i kontakt med livsmedel trycks färgen på utsidan och får inte överföras till livsmedelssidan genom avsmitning i rullen eller i travar; detta omfattas av god tillverkningssed enligt förordning (EG) 2023/2006, och EuPIA:s riktlinjer samt den schweiziska förordningen om tryckfärger är vanliga referenser. Tysklands tryckfärgsförordning (Druckfarbenverordnung) gäller från och med 1 januari 2027 för tryckfärger på livsmedelskontaktmaterial. Vilka dokument som ingår framgår av guiden om regelefterlevnad för förpackningar i kontakt med livsmedel.

Hur många färger kan tryckas på en plastpåse?

Plastpåsar trycks vanligen i en till sex dekorfärger per sida, och i fler på vissa pressar. De flesta påsdesigner använder en till tre färger, eftersom varje färg kräver en kliché, en tryckstation och ger mer makulatur vid inställning, och färre färger passar mer tillförlitligt på tunn film.

Dekorfärger med Pantone-referens är standardmetoden. Färgen på film stämmer inte exakt med ett färgprov på bestruket papper, eftersom filmen är genomskinlig och dess grundfärg lyser igenom. Godkänn färgen på ett provtryck på den aktuella filmen. Avvägningen mellan dekorfärg och fyrfärgstryck behandlas i guiden Pantone eller CMYK.

Filmfärg och vit underfärg

På naturfärgad (genomskinlig) film ser färgerna mörkare och mindre mättade ut än på vit. Alternativ:

• Vitpigmenterad film: hela påsen är ogenomskinligt vit och ger en ren bas.
• Vit underfärg: vit tryckfärg som trycks först under utvalda färger eller ytor så att de förblir klara på klar, färgad eller återvunnen film. Den upptar en tryckstation.
• Färgad film: själva påsen färgas med masterbatch, och tryck i vitt eller en kontrasterande färg läggs ovanpå. Ger slagkraftiga designer till låg kostnad.

Återvunnen film har vanligen en grå eller off-white nyans som förskjuter ljusa färger. Mer om detta finns i guiden LDPE, HDPE och återvunnen PE i bärkassar.

Varför är passning svårare på plastfilm?

Tunn PE-film töjs av banspänningen och av värmen vid torkning, så varje färgs läge kan driva något i förhållande till de andra färgerna och till påsens handtag, svetsar och sidveck. Designer som kräver snäva passningar mellan färger, eller exakta tryckpositioner i förhållande till handtaget, behöver ha marginal inbyggd.

Designregler som hjälper:

• Överfyllning (trapping): låt intilliggande färger överlappa något så att små förskjutningar inte ger synliga glapp.
• Undvik hårfina konturlinjer runt former och text; en tunn kontur är det första som avslöjar dålig passning.
• Håll minsta linjebredder och textstorlekar generösa; urtagen (negativ) text måste vara större och fetare än på papper. Ditt tryckeri bekräftar minimivärden för aktuell film och press.
• Lämna marginal runt handtagsstansningar, svetsar och sidveck. Placera inte kritisk text över dem.
• Vid tvåsidigt tryck är passningen mellan fram- och baksida mindre exakt än passningen mellan färgerna på en och samma sida.
• Tryckets rapport (upprepningslängd) motsvarar en påse, alltså bredden för sidosvetsade påsar och längden för bottensvetsade. Designen ska därför tåla att läget på påsen varierar något.

Stansritningen ska visa påsens kontur, svetsar, sidveck, handtagspositioner och säkra zoner. Allmän förberedelse av tryckoriginal, filformat och provtryck beskrivs i guiden till tryckoriginal för förpackningar.

Påverkar tryck återvinningsbarhet eller regelefterlevnad?

Måttlig färgtäckning på en monomaterialpåse i PE är i allmänhet förenlig med återvinning av film, men kraftig heltäckande färg, metalliska tryckfärger och etiketter som inte är av PE kan sänka kvaliteten på regranulatet. Texten på påsen måste också följa reglerna för miljöpåståenden.

• Design för återvinning: enligt EU:s förpackningsförordning (PPWR) ska förpackningar som släpps ut på EU-marknaden nå återvinningsbarhetsklass A, B eller C från och med 1 januari 2030; de detaljerade kriterierna utarbetas fortfarande, och färgtäckning kan vara en av de faktorer som beaktas i designriktlinjer.
• Påståenden och märkning: miljöpåståenden som trycks på påsen måste vara specifika och styrkta enligt direktiv (EU) 2024/825 i EU (gäller från och med 27 september 2026) och CMA Green Claims Code i Storbritannien. Vissa jurisdiktioner kräver särskild text på bärkassar eller flergångskassar.
• Marknadsregler: den rättsliga bakgrunden för tryckta påsar per marknad finns i guiden om regler för plastbärkassar.

Checklista för tryckoriginal och tryck på plastpåsar

• Vektorbaserat tryckoriginal (PDF, AI eller EPS) med typsnitt konverterade till konturer och färger angivna som Pantone-referenser.
• Stansritning för påsen med svetsar, sidveck, handtagspositioner och säkra zoner markerade.
• Antal färger per sida, och om båda sidor trycks.
• Filmfärg (natur, vit, färgad, återvunnen) och om vit underfärg behövs.
• Färgkritiska varumärkeselement och hur de ska godkännas (provtryck på den aktuella filmen).
• Förhållanden vid slutanvändning: kyla, väta, utomhusbruk, livsmedelskontakt eller hård hantering.
• Nödvändiga påståenden eller lagstadgad märkning för användningsmarknaden.
• Kvantitet per motiv; varje ytterligare motiv eller färgändring innebär vanligen nya klichéer.

Skicka checklistan tillsammans med dina filer via översikten plastpåsar med eget tryck eller vår kontaktsida. Handtagens placering påverkar layouten, så det underlättar att bestämma handtaget först; se handtagstyper för plastbärkassar.