Hur en papperspåse tillverkas förklarar det mesta av skillnaden i pris, minsta orderkvantitet och leveranstid mellan två offerter på vad som ser ut som samma påse med snodda handtag. Tre val avgör: om påsen kommer från en rullmatad rörlinje eller sätts ihop av tryckta ark, om den trycks i påsmaskinen eller i en separat press, och om handtagen sätts på i samma moment eller efteråt. Guiden följer en påse från pappersrulle till pall för de tre familjer som inköpare beställer mest: papperskassar med handtag, takeaway- och SOS-påsar samt tunna livsmedelspåsar för bageri, snacks och kebab.
Den beskriver hur branschen i allmänhet arbetar och utgår från maskintyper, inte maskinmärken. Den ingår i den bredare serien om hur förpackningar med eget tryck tillverkas. Produktnära beslut som storlek, kvalitet och val av handtag behandlas på produktsidorna för papperskassar, takeawaypåsar och livsmedelspåsar av papper. 9 Packaging är en Istanbulbaserad tillverkare och exportör av tryckta förpackningar för företagskunder; produktionsväg och processparametrar för en enskild påse fastställs vid offert och teknisk genomgång.
Hur tillverkas papperspåsar? Processen i åtta steg
De flesta papperspåsar tillverkas av en rulle kraftpapper i en kontinuerlig påsmaskin som trycker banan, viker den till ett rör med limmad fog, kapar röret till längd och viker och limmar botten. Handtag, fönster och förstärkningslappar läggs på i samma linje eller i ett separat moment. Premiumpåsar följer en annan väg: de tillverkas av tryckta ark, med betydligt mer manuellt arbete.
Rullmatad väg (de flesta papperskassar, takeawaypåsar och livsmedelspåsar):
- Pappersrulle
- konditionering och kontroll
- flexotryck (inline eller i separat press)
- bananoperationer (överkantsvikning, handtagslappar, fönster, stansning)
- rörformning och limning av fog
- kapning
- bottenformning och limning
- räkning, kontroll, buntning
- kartonger och pall
Arkmatad väg (handgjorda premiumpåsar):
- Tryckt ark (oftast offset)
- laminering och ytbehandling
- stansat ämne
- vikning och limning till rör och botten
- omvikt överkant och bottenkartong
- handmonterade snöre- eller bandhandtag
- kontroll
- packning
De åtta steg som är viktiga för en inköpare:
- Val av papper och ingångskontroll: kvalitet, ytvikt, nyans, fukthalt och rullbredd.
- Prepress och verktyg: tryckunderlag, klichéer och, för en ny storlek, formatdelar och tryckhylsor.
- Tryck: oftast vattenbaserat flexotryck, inline i påsmaskinen eller i en separat press.
- Bananoperationer: överkantsvikning, handtagslappar, fönsterskärning och fönsterlappning, stansning.
- Rörformning: banan viks runt en formningsplåt, sidvecken viks in och fogen limmas.
- Kapning och bottenformning: rak, sågtandad eller stegad kapning; botten limmad eller värmeförseglad.
- Montering av handtag (om det inte sker på banan), räkning och kontroller under processen.
- Buntning, packning och pallning när limmet har satt sig.
Vägen beror på påsfamilj:
| Påsfamilj | Typiskt papper | Typisk maskintyp | Typisk tryckväg | Handtag |
|---|---|---|---|---|
| Papperskasse med handtag | Brunt, vitt eller returfiberbaserat kraftpapper, cirka 70–130 g/m² | Rullmatad blockbottenmaskin med handtagsenhet | Inline-flexotryck, eller förtryckta rullar för fler färger | Snodda eller platta pappershandtag, inline eller offline |
| Takeaway- / SOS-påse | Brunt eller vitt kraftpapper, cirka 50–120 g/m² | Rullmatad SOS-rörmaskin, med eller utan enhet för platta handtag | Inline-flexotryck, normalt 1–4 färger | Inga, eller platta pappershandtag |
| Platt påse och påse med sidveck för livsmedel | MG-kraftpapper, smörpapper, pergamyn eller PE-bestruket papper, cirka 30–50 g/m² | Rullmatad maskin för platta påsar och påsar med sidveck, ofta med fönsterenhet | Inline-flexotryck, normalt 1–4 färger | Inga |
| SOS-minipåse för livsmedel | Kraftpapper eller barriärpapper, cirka 50–70 g/m² | SOS-maskin för litet format | Inline-flexotryck | Inga |
| Handgjord premiumpåse | Bestruket konstpapper eller kraftigt kraftpapper, cirka 150–250 g/m², ofta laminerat | Arkmatad påsmaskin och manuell montering | Arkmatad offset; digitaltryck för korta serier | Rep, snöre eller band, monterade för hand |
Ytviktsintervallen är typiska arbetsintervall som används på hela den här webbplatsen; den slutliga kvaliteten för en given påse beror på last, storlek och användning.
Kraftpappersrullar: vad matas in i en påsmaskin?
En rullmatad påsmaskin kör en rulle kraftpapper vars kvalitet, ytvikt och bredd är anpassade till ett påsformat. Ytvikten ligger typiskt mellan cirka 30 g/m² för tunna livsmedelspåsar och cirka 130 g/m² för kraftiga papperskassar, och rullbredden räknas fram utifrån påsens bredd och sidveck plus en fogöverlappning.
MF- och MG-kraftpapper samt barriärpapper
MF-kraftpapper (maskinglättat, machine finished) torkas över en serie ångvärmda cylindrar och har två i stort sett likvärdiga ytor. Det är den vanliga basen för papperskassar och SOS-påsar, där drag- och rivhållfasthet väger tyngre än ytglans. MG-kraftpapper (enkelsidigt glättat, machine glazed) torkas mot en stor polerad cylinder, vilket ger en slät, blank sida som tar tryck väl och en ojämnare baksida; det dominerar i tunna bageri- och snackspåsar. Båda finns i brunt (oblekt) och vitt (blekt) utförande, och i kvaliteter med returfiber. Dessa kräver typiskt högre ytvikt för att motsvara färskfiberns styrka och visar större nyansvariation mellan batcher.
Livsmedelspåsar kräver dessutom barriärpapper: smörpapper (tätt malda fibrer med låg porositet), pergamyn (malt och superkalandrerat), fettbeständigt kraftpapper med vattenbaserad barriärbestrykning samt PE-bestruket papper med ett tunt polyetenskikt som läggs på genom extrusionsbestrykning. Varje typ beter sig olika i påsmaskinen, vilket behandlas i avsnittet om livsmedelspåsar nedan. Hur dessa papper tillverkas på bruket beskrivs i hur smörpappersomslag och servetter tillverkas och de jämförs i förpackningspapper: kvaliteter och egenskaper. Valet av kvalitet för papperskassar behandlas i jämförelse av brunt och vitt kraftpapper i papperskassar.
Rullbredd och kaplängd
I en rörformande maskin lindas pappersbanan runt hela påsens omkrets, så rullbredden följer av påsens frontbredd och sidveck. En vanlig arbetsuppskattning är:
- Banbredd ≈ 2 × (påsbredd + sidveck) + fogöverlappning. Överlappningen för den längsgående limfogen ligger typiskt i storleksordningen 15–25 mm.
- Kaplängd ≈ färdig höjd + bottentillägg + tillägg för omvikt överkant. För blockbotten eller SOS-botten är bottentillägget ungefär halva sidvecket plus en limöverlappning; en omvikt överkant på påsar med handtag adderar typiskt några centimeter.
Räkneexempel: en papperskasse på 320 × 140 × 420 mm (bredd × sidveck × höjd) kräver en bana på cirka 2 × (320 + 140) + 20 = 940 mm. Med ett bottentillägg på cirka 85 mm och en överkantsvikning på cirka 50 mm kapas röret på ungefär 555 mm. Varje tillverkares beräkning skiljer sig något med maskin och bottenkonstruktion, och därför kommer tryckunderlaget alltid från tillverkaren i stället för att ritas av inköparen.
Varje påsmaskin har en minsta och en största banbredd och kaplängd. En påse utanför en maskins intervall måste därför flyttas till en annan maskin eller konstruktion, och en ovanlig bredd kan innebära extra kantmakulatur eller en särskild rullskärningsorder. Hur storlekar bestäms behandlas i storlekar för papperskassar, storlekar för takeawaypåsar och storlekar för livsmedelspåsar av papper.
Fukt och konditionering
Kraftpapper lämnar bruket typiskt med en fukthalt på cirka 6–9 %, beroende på bruk och kvalitet, och det fortsätter att utbyta fukt med den omgivande luften. Papper som är för torrt blir sprött i vecken, laddas statiskt och kan spricka längs sidveckens vikningar. Papper som har tagit upp fukt förlorar styrka, gör att limmet griper långsamt och kan ge vågiga kanter och veck i maskinen.
Vanlig praxis är att låta rullarna ligga kvar i sin inpackning tills de har uppnått temperaturen i tryckhallen innan de packas upp, ofta en till två dagar när rullarna kommer kalla från transport eller ouppvärmd lagring. Att packa upp en kall rulle i en varm hall ger kondens på de yttre lagren. Stabila lagringsförhållanden, lagerrotation enligt först in, först ut och skydd av rullkanterna mot stötar ger alla mindre makulatur vid uppstart.
Ingångskontroll av påspapper
Bruken levererar ett analyscertifikat per batch, och konverterare kontrollerar normalt de egenskaper som mest påverkar påsens prestanda innan en rulle sätts på maskinen.
| Egenskap | Typisk provningsmetod | Varför det spelar roll för påsar |
|---|---|---|
| Ytvikt | ISO 536 | Bekräftar den specificerade vikten; underviktigt papper minskar bärförmågan |
| Fukthalt | ISO 287 | Påverkar limmets klibbighet, sprickor i veck, krullning och dimensionsstabilitet |
| Draghållfasthet och töjning | ISO 1924-2 | Motstånd mot sönderrivning vid handtag, fogar och botten under last |
| Rivmotstånd | ISO 1974 (Elmendorf) | Motstånd mot att en reva fortplantar sig från ett hack eller kanten på en handtagslapp |
| Sprängstyrka | ISO 2758 | Mått på motståndet mot genomstick av innehåll med hårda hörn |
| Vattenupptagning (Cobb) | ISO 535 | Förutsäger hur tryckfärg och vattenbaserat lim sugs upp, och beteendet när papperet är fuktigt |
| Luftgenomsläpplighet (porositet) | ISO 5636-serien, till exempel Gurley-metoden | Relevant för barriärpapper och för vakuumtransport i maskinen |
| Fettbeständighet | KIT-test (TAPPI T 559) eller ISO 16532-1 | För barriärpapper i livsmedelspåsar; se så fungerar KIT-testet |
| Nyans och ljushet | Visuellt mot referensprov; ISO 2470-1 för ljushet hos vita kvaliteter | Tryckfärgen beror på papperets nyans, särskilt på brunt och returfiberbaserat kraftpapper |
Handlingar som bör följa med kvaliteter för livsmedelskontakt och andra reglerade kvaliteter är bland annat en försäkran om överensstämmelse (DoC) för papperet (i Europa normalt med hänvisning till förordning (EG) nr 1935/2004 och BfR-rekommendation XXXVI; i USA FDA-regler som 21 CFR 176.170 och 176.180), ett intyg om PFAS för barriärpapper, underlag om returfiberandel där en delstatslag om papperskassar i USA anger ett minimum, samt handlingar om spårbarhetskedja (chain of custody) där ett påstående om certifierad fiber ska tryckas på påsen. Själva dokumentationen behandlas i krav på förpackningar i kontakt med livsmedel och PFAS-fria livsmedelsförpackningar; marknadsreglerna om returfiberandel finns i regler för papperskassar per marknad.
Prepress och verktyg för papperspåsar
Påsmotivet placeras på ett tryckunderlag som tillverkaren tillhandahåller och som visar fram- och baksida, sidveck, fogöverlappning, bottenvikningens område samt eventuell överkantsvikning, handtagslappens zon eller fönster. Flexoklichéer framställs utifrån underlaget, en per färg, och på rullmatade linjer måste tryckrapporten motsvara påsens kaplängd.
Underlaget skiljer sig från en stansritning för en ask eftersom påsen formas av en kontinuerlig bana. Det här brukar överraska förstagångsköpare:
- Bottenområde och fogöverlappning: den nedre delen av banan blir den vikta botten och en remsa längs ena kanten hamnar under fogen, så tryck där går förlorat.
- Sidveck och överkant: vikpositionerna varierar något, en sågtandad kapning trimmar överkanten och en omvikt överkant döljer flera centimeter, så kritiska element hör hemma på huvudytorna.
- Registermärke (eye mark): ett litet heltäckande märke i en marginal gör att en fotocell kan hålla kapningen i register med trycket.
- Lagstadgad text: uppgifter om returfiberandel och märkning behöver en fast, läsbar placering; se guiden om tryckoriginal för förpackningar.
Flexoklichéer för påsar är av fotopolymer och monteras på hylsor eller klichécylindrar med komprimerbar monteringstejp. Mjukare och tjockare kombinationer av kliché och tejp väljs normalt för grovt kraftpapper, där klichén måste följa en ojämn yta, medan fastare kombinationer håller finare detaljer på slätt MG-papper. Eftersom klichén lindas runt en cylinder förkortas motivet något i tryckriktningen vid klichétillverkningen för att kompensera för töjningen. Det är en anledning till att klichéerna tillverkas utifrån tillverkarens slutliga underlag och inte en generisk fil.
På många maskiner måste omkretsen på tryckhylsan eller cylindern motsvara kaplängden, eller en multipel av den. En ny påshöjd kan därför kräva en ny uppsättning hylsor eller cylindrar liksom nya klichéer, medan en återbeställning av en befintlig påse använder båda igen. Korrektur sker normalt i tre steg: en PDF-korrektur på underlaget, färgutstryk av dekorfärgerna på det faktiska produktionspapperet och vid behov ett tryckt provtryck före produktion. Färgstandarder tas upp i Pantone eller CMYK på förpackningar, och begrepp för kliché och prepress förklaras i ordlistan för tryck och prepress.
Tryck på papperspåsar: inline-flexo eller separat press?
De flesta kraftpåsar trycks med flexotryck och vattenbaserade färger, antingen i tryckverk som är inbyggda i påsmaskinen (inline) eller i en separat flexopress som trycker rullen innan den går till påsmaskinen (offline). Inline-tryck är den ekonomiska vägen för motiv i en till fyra färger; en separat press används när motivet kräver fler färger, snävare register eller finare raster än påsmaskinens tryckverk klarar.
| Faktor | Inline-flexo i påsmaskinen | Separat press, därefter påstillverkning |
|---|---|---|
| Typiskt antal färger | 1–4, vissa linjer fler | Vanligen upp till 6–8 på en CI-press (central impression) |
| Register | Tillräckligt för dekorfärger och linjearbete; täta passningar är svårare | Snävare, eftersom CI-pressar håller banan mot en enda trumma |
| Fina raster och toningar | Begränsade | Bättre, särskilt på vitt MG-kraftpapper |
| Hantering | Ett moment från rulle till påse | Den tryckta rullen återspolas, lagras och monteras om |
| Kontroll av kapregister (tryck mot kapning) | Fastställd av maskinens egen timing | Registermärken som läses av en fotocell på påsmaskinen |
| Maskinhastighet | Påsmaskin och tryckverk kör med samma hastighet | Varje maskin körs med sin egen optimala hastighet |
| Typisk användning | Takeaway-, SOS-, livsmedels- och de flesta papperskassar | Papperskassar med hög täckning eller många färger, mycket långa program, djuptryckta rullar |
Djuptryck av påsrullar används ibland för mycket stora, återkommande program som kräver fotografiskt tryck på rulle. Digitalt bläckstråletryck av rullar eller ark lämpar sig för korta serier och provmotiv. Den allmänna jämförelsen av tryckmetoder finns i jämförelse av flexotryck, offsettryck, djuptryck och digitaltryck.
Tryckparametrar som avgör resultatet på kraftpapper
- Aniloxvolym: aniloxvalsen doserar färgfilmen. Som riktvärde körs heltäckande ytor och linjearbete på kraftpapper ofta med grövre valsar, ungefär 200–360 linjer per tum vid cirka 6–12 cm³/m², och fina raster med finare valsar med lägre volym. Exakta val beror på press, färg och papper.
- Rasterfrekvens: rastertoner på obestruket kraftpapper hålls grova eftersom absorberande papper breder ut rasterpunkterna; brunt kraftpapper ligger i den nedre delen av flexons intervall på papper. Dekorfärger ger oftast jämnare resultat än fyrfärgstryck.
- Färgsystem: vattenbaserade färger dominerar vid tryck på papperspåsar. Deras viskositet och pH övervakas under körningen (vattenbaserade flexofärger är normalt svagt alkaliska), eftersom drift ändrar färgstyrka och torkning. UV-härdande flexofärger används på vissa linjer för vitt eller högglans; på livsmedelspåsar krävs då lågmigrerande formuleringar som lämpar sig för livsmedelskontakt. Lösningsmedelsbaserade färger används sällan på papperspåsar.
- Torkning: på kraftpapper sugs mycket av färgens vatten upp av papperet och resten drivs bort med varmluft mellan och efter tryckverken. Tunga heltäckande ytor, smörpapper, pergamyn och bestrukna papper absorberar mindre och kräver mer torkkapacitet eller lägre hastighet.
- Vitt på brunt kraftpapper: vit färg kan läggas som underlag, men dess täckförmåga på poröst kraftpapper är begränsad, så färger som trycks över den matchar sällan samma färg på vitt kraftpapper.
Tryck för livsmedelskontakt och avsmetning
Färger på en påse sitter normalt på utsidan, men de kan ändå nå livsmedelssidan. När en tryckt bana återspolas efter en offline-press pressas den tryckta ytan mot baksidan av nästa lager, som blir insidan på en påse. Påsar som staplas i buntar pressar ytorna mot varandra på samma sätt. Bilagan till EU:s förordning om god tillverkningssed (GMP), förordning (EG) nr 2023/2006, kräver att färger på den sida som inte är i kontakt med livsmedel är formulerade och påförda så att ämnen inte överförs till den livsmedelskontaktande sidan, varken genom underlaget eller genom avsmetning i stapel eller rulle, i halter som skulle strida mot kraven för livsmedelskontakt. Tryckta material ska dessutom hanteras och lagras så att sådan överföring inte sker.
I praktiken innebär det färgsystem som lämpar sig för förpackningar i livsmedelskontakt, full torkning före återspolning eller stapling samt kontroll av kraftig färgtäckning över tunna papper. EuPIA:s vägledning och den schweiziska förordningen om material och föremål i kontakt med livsmedel (SR 817.023.21, bilaga 10) används ofta som marknadsreferenser vid val av färg. Tysklands tryckfärgsförordning (Druckfarbenverordnung), en positivlista för färger på material i livsmedelskontakt inom Bedarfsgegenständeverordnung, gäller från och med 1 januari 2027. Detaljer för specifika papper finns i tryck på smörpapper.
Konvertering steg för steg: från tryckt bana till färdig påse
En rullmatad påsmaskin omvandlar papperet i en fast följd av stationer, var och en med ett fåtal inställningar som avgör om påsen står rakt, öppnar sig rent och bär sin last. Tabellen följer banan genom en typisk linje för påsar med handtag eller SOS-påsar; maskiner för platta livsmedelspåsar följer samma princip med färre stationer.
| Station | Vad den gör | Kritiska parametrar | Vad som går fel vid avvikelse |
|---|---|---|---|
| Avvecklare och banstyrning | Matar papper från rullen; på vissa linjer skarvas en ny rulle automatiskt | Banspänning, kantjustering, skarvkvalitet | Tunt papper rivs sönder; banan vandrar; sneda påsar; påsar med rullskarv sorteras inte bort |
| Tryckverk (inline) | Trycker motivet på banan | Anilox, färgens viskositet, torkning, register | Färgdrift, avsmetning, registerfel |
| Överkantsvikning | Viker överkanten inåt så att papperet dubbleras vid handtagslinjen | Vikbredd och rätvinklighet | Svag förankring av handtag; ojämn överkant |
| Handtags-/lappenhet (inline) | Applicerar handtagssatser eller lappar på banan | Lappens position, limmängd, hotmelt-temperatur | Handtag som dras loss; handtag som sitter förskjutna |
| Fönster- och stansenheter | Skär fönster, applicerar film, stansar ventilationshål, stansade handtag eller hänghål | Register mot tryck, borttagning av stansbitar | Fönster på fel plats; lösa stansbitar i påsar |
| Fogning och rörformning | Lägger på foglim; viker banan runt en formningsplåt; viker in sidvecken | Fogöverlappning, limlinje, sidveckets djup på varje sida | Öppna fogar; påsar som inte står rakt |
| Kapning | Kapar röret till längd: rakt, sågtandat eller stegat | Kapregister, längd, knivens skick | Logotypens position vandrar; ojämna överkanter |
| Bottenformning | Öppnar rörets ände, viker flikarna, applicerar bottenlim, pressar | Limmönstrets täckning, vikningens rätvinklighet, pressning | Botten öppnas under last; bottnar som inte öppnar sig |
| Utmatning och räkning | Räknar påsar, bildar staplar eller buntar, applicerar lätt tryck medan limmet sätter sig | Räknenoggrannhet, staplingstryck | Felräkning; påsar som klibbat ihop |
Rörformning och den längsgående limfogen
Efter tryck och eventuella bananoperationer lägger en limenhet en linje eller ett mönster av punkter längs ena kanten av banan. Banan dras därefter över en formningsplåt som viker den till ett platt rör, medan sidvecksstyrningar (vikskenor eller hjul) trycker sidopanelerna inåt så att sidvecken bildas. Pressvalsar sluter fogen. Fogen löper vanligen längs baksidan, nära en sidveckvik.
Två inställningar avgör kvaliteten i det här steget. Överlappningens bredd och limmängden bestämmer fogens styrka: för lite lim och fogen släpper, för mycket och limmet trycks ut och klistrar ihop påsar. Varje sidveck måste vara lika djupt; ett osymmetriskt sidveck är den vanligaste orsaken till att en påse lutar eller inte kan stå.
Kapning: sågtandad, rak eller stegad
Det formade röret skärs till enskilda påslängder av en roterande kniv eller genom att rivas mot ett sågtandat blad.
- Sågtandad (sicksack) kapning: standard på SOS-, dagligvaru- och många livsmedelspåsar. Den tandade kanten gör påsen lätt att öppna och döljer visuellt små längdvariationer, men skär genom allt som är tryckt närmast överkanten, så motivet behöver en marginal.
- Rak kapning: används där överkanten viks in för handtag, där ett stansat handtag stansas nära överkanten eller där en ren kant är en del av uttrycket. Den visar variationer i längd eller rätvinklighet tydligare.
- Stegad (förskjuten) kapning: fram- och baksidans lager skärs på något olika positioner så att änden senare kan vikas över i överlappande steg, vilket är grunden för pinchbottenpåsar.
- Tumskåra: ett litet halvcirkelformat hack vid öppningen på platta livsmedelspåsar så att personalen snabbt kan öppna påsar vid disken.
Kapregistret styrs från registermärket på förtryckta rullar, eller av maskinens timing på inline-linjer.
Bottenformning: SOS-, blockbotten, platt botten och pinchbotten
Bottenkonstruktionen definierar i stor utsträckning påstypen, och varje typ har egna formningsverktyg i maskinen.
| Bottentyp | Så formas den | Står när den är öppen | Typiska påsar | Anmärkningar |
|---|---|---|---|---|
| SOS-/blockbotten | Rörets ände öppnas till en rektangel, flikarna viks in och limmas med bottenlim | Ja | SOS-takeawaypåsar, papperskassar med handtag, dagligvarupåsar, SOS-minipåsar för livsmedel | Papperskassar får ofta en inre bottenlapp eller en lös bottenkartong för tyngre last |
| Platt (omvikt) botten | Rörets ände viks över en eller två gånger och limmas | Nej | Platta påsar för bageri, smörgåsar, bakverk och pommes frites | Lägst pappersåtgång; snabbast att tillverka |
| Sidveckad botten (satchelbotten) | Rörets sidveckade ände viks över och limmas | Nej; vidgas men botten blir inte rektangulär | Bullpåsar och brödpåsar, snackspåsar | Den klassiska konstruktionen för bageripåsar |
| Pinchbotten | Rörets stegade ände viks över och försluts, normalt med hotmelt eller ett värmeaktiverat lim | Nej | Mjöltäta förpackningar för detaljhandel och livsmedel, säckar | Sluts rent utan synliga flikar; värmeaktiverade varianter kan förslutas på fyllningslinjen |
”SOS” (self-opening sack) och blockbotten beskriver samma princip: den amerikanska termen SOS används oftast för påsar utan handtag för livsmedel och dagligvaror, medan blockbotten är vanligt i Europa för papperskassar. Hur SOS-formatet och dess numrerade amerikanska storlekar fungerar beskrivs i så fungerar SOS-påsar.
Limtyper och torkning
Papperspåsar hålls samman av tre limfamiljer, plus värmeförsegling på PE-bestrukna papper. Valet beror på papperets yta, fogen och linjehastigheten.
| Lim | Var det typiskt används | Styrkor | Att se upp med |
|---|---|---|---|
| Stärkelse- eller dextrinlim (kallt, vattenbaserat) | Bottenlim; ibland fogar | Låg kostnad, binder bra på absorberande kraftpapper, går lätt att lösa upp i massa vid återvinning | Långsammare härdning; svagare på täta, bestrukna eller smörpappersytor; känsligt för fukt |
| PVAc-dispersion (kall, vattenbaserad) | Sidofogar, lappar, platta handtag, fönsterlappar | Snabbare initial klibbighet och högre bindstyrka än stärkelse; mångsidig | Kräver viss absorberande yta; tjocka limlinjer torkar långsamt |
| Hotmelt (EVA- eller polyolefinbaserat) | Handtagsenheter, pinchbottnar, viss fönsterlappning, papper med låg absorption | Sätter sig på sekunder vid avkylning; binder där vattenbaserat lim inte kan tränga in | Appliceringstemperaturen måste kontrolleras; kan mjukna i värme; formuleringen påverkar hur rent det separeras vid pappersåtervinning |
| Värmeförsegling (inget tillsatt lim) | PE-bestrukna papper | Inget lim som ska torka; fukttålig fog | Binder bara där PE möter PE; kräver kontrollerad temperatur, tryck och uppehållstid |
Vattenbaserade lim når hanteringsstyrka inom några minuter, men full bindstyrka utvecklas under många timmar när vattnet vandrar in i papperet och avdunstar. Påsar staplas därför under lätt tryck vid utmatningen, och styrkeprov på handtag och bottnar är bara meningsfulla när limmet har härdat, typiskt dagen efter. Påsar som packas medan limmet fortfarande är vått är den vanligaste orsaken till att påsar klibbar ihop och till reklamationer om mögel eller lukt efter en sjötransport.
För livsmedelspåsar är limmet en del av materialet i kontakt med livsmedel vid fogar och botten, så försäkran om överensstämmelse för den färdiga påsen bör omfatta det. I USA regleras lim i livsmedelsförpackningar av 21 CFR 175.105.
Hur tillverkas och fästs handtag på papperspåsar?
Snodda och platta pappershandtag tillverkas av smala pappersremsor och limmas på insidan av påsens överkant med förstärkningslappar av papper, normalt av en handtagsenhet på påsmaskinen. Stansade handtag stansas genom en förstärkt överkant, och rep-, snöre- och bandhandtag monteras för hand på premiumpåsar. Handtagsmetoden är en av de faktorer som mest påverkar val av maskin och hastighet.
Snodda pappershandtag
Snodda pappersrep börjar som rullar av papper som skärs i smala remsor. Remsorna tvinnas på särskilda tvinnmaskiner till ett rep som är några millimeter tjockt och lindas på spolar. Färgade rep tillverkas av färgade eller tryckta pappersremsor; en egen varumärkesfärg innebär normalt en separat tillverkningsserie för repet med egen miniminivå.
På påslinjen hämtar handtagsenheten två pappersrep och en pappersremsa till lappen från rullar. Den kapar repet till längd, formar det till en ögla, placerar ändarna på en lapp och binder dem, normalt med hotmelt eller ett snabbhärdande kallt lim. Därefter kapas lappen till storlek och den färdiga handtagssatsen appliceras på banan där överkantsvikningen ska sitta. Överkanten vänds över lappen så att papperet dubbleras där lasten bärs. Handtagets position, lappens storlek och limtäckningen ställs in vid den här stationen och avgör de flesta handtagsbrott.
Inline-handtagsenheter applicerar handtag på banan före rörformningen, så att påse och handtag tillverkas i ett enda högproduktivt moment, men handtagstyp och position är då bestämda av enheten. Offline-applicering, på en separat handtagslimmaskin eller för hand efter att påsen är tillverkad, innebär ett extra hanteringssteg och är långsammare, men passar korta serier, ovanliga storlekar och påsar utanför inline-enhetens formatintervall.
Platta pappershandtag
Platta handtag tillverkas av en pappersremsa som viks på längden till ett flerlagers band, formas till en U-formad ögla och limmas på en lappremsa som ofta löper över större delen av påsens bredd. Satsen limmas in i påsöppningen, åter vanligen av en inline-enhet på SOS- eller blockbottenmaskiner. Eftersom lappen är lång och limytan stor bär platta handtag kompakt, tung last väl och går att köra i hög hastighet, vilket är anledningen till att de är standard på takeaway- och dagligvarupåsar.
Stansade handtag
Ett stansat handtag är en slits som stansas genom påsens överkant. Före stansningen limmas en förstärkningslapp av papper eller tunn kartong på insidan av överkanten på båda sidor, eller så viks överkanten över för att dubbla papperet. Stansen kan arbeta på banan inline eller på färdiga påsar. De utstansade bitarna måste avlägsnas tillförlitligt, eftersom en lös stansbit kvar i en påse ger en reklamation för främmande föremål, särskilt vid livsmedelsanvändning.
Rep-, snöre- och bandhandtag
På handgjorda påsar stansas hål genom den omvikta överkanten och dess förstärkning av kartong, ibland med öljetter av metall eller plast. Snören av polypropen, bomull eller papper, eller band, träs igenom och knyts på insidan, eller fästs med limmade flikar eller stoppknoppar. Detta är manuellt arbete, så kostnaden skalar med kvantiteten på ett sätt som maskinapplicerade handtag inte gör. Jämförelsen av handtagstyper vad gäller bärförmåga, komfort och återvinningsbarhet finns i jämförelse av handtagstyper för papperskassar.
Hur tillverkas påsar med fönster?
Påsar med fönster tillverkas på samma rullmatade linjer med en extra fönsterenhet: en roterande skärstans skär öppningen i banan före rörformningen, en filmlapp skärs från en smal rulle, lim appliceras runt öppningen och lappen pressas på. Fönstret registreras mot trycket med hjälp av registermärket, så dess storlek och position är en del av påsens verktyg.
Fönsterkvaliteten beror på en sammanhängande limram som inte trycks in i den synliga ytan, jämn filmspänning (inga rynkor), en position fri från sidveck, fog och botten samt tillförlitlig borttagning av de utskurna bitarna. Filmtypen har också betydelse: PLA mjuknar vid relativt låga temperaturer, vilket påverkar hotmeltapplicering och varma produkter. Valet av film jämförs i papperspåsar med fönster.
Fönster av genomskinligt pergamyn eller smörpapper appliceras på samma sätt och håller påsen helt i papper. En ändring av fönstrets storlek eller position innebär normalt en ny skärstans och omregistrerat tryckoriginal, vilket är anledningen till att fönstret låses vid korrekturet av layouten. Val av fönster som är specifika för bageri behandlas i guiden om bageripåsar.
Livsmedelspåsar: körning av smörpapper, bestrukna och PE-bestrukna papper
Livsmedelspåsar tillverkas på samma maskinfamiljer som andra papperspåsar, men tunna barriärpapper beter sig annorlunda: de absorberar färg och lim långsammare, rivs lättare och kan, när det gäller bestrukna papper, kräva värmeförsegling eller särskilda lim i stället för vanligt vattenbaserat lim.
- Tunt MG-kraftpapper (cirka 30–50 g/m²): körs i hög hastighet på maskiner för platta påsar och påsar med sidveck. Banspänning och statisk kontroll betyder mer än för tunga papper till papperskassar, och register är svårare att hålla på lätt, töjbart papper.
- Smörpapper och pergamyn: täta papper med låg porositet. Vattenbaserade färger och lim torkar långsammare, så torkning och limmängd måste justeras; annars förblir fogarna våta och påsarna klibbar ihop. Skarp rillning kan spräcka den täta fiberstrukturen och minska fettbeständigheten längs vecken, så fettprovning bör omfatta vecken och inte bara platt papper.
- Barriärbestruket fettbeständigt kraftpapper: bestrykningen vetter mot livsmedlet och trycket läggs på den obestrukna utsidan. Limfogar måste utformas så att limmet binder där det kan, och vissa bestrykningar kan fastna i varandra i rullen eller stapeln under värme och tryck.
- PE-bestruket papper: PE-skiktet vetter mot livsmedlet. Fogen och botten sluts genom värmeförsegling eller med hotmelt. Värmeförsegling kräver att PE möter PE, så en enkel överlappsfog (bestruken sida mot obestruken sida) förseglas inte tillförlitligt; fogen viks så att bestrukna ytor möts, eller så används ett lim som lämpar sig för PE-ytan. Förseglingstemperatur, tryck och uppehållstid ställs in efter PE-kvaliteten och linjehastigheten, och smält PE som fastnar på heta maskindelar är en vanlig källa till förseglingsfel. Samma förseglingsprinciper återfinns i hur plastpåsar tillverkas.
Fettbeständighet i EU måste uppnås utan PFAS-behandlingar som skulle överskrida de gränsvärden som gäller enligt förordning (EU) 2025/40 från och med 12 augusti 2026, och flera delstater i USA förbjuder avsiktligt tillsatta PFAS i livsmedelsförpackningar. Det styr produktionen mot papper med tät fiberstruktur och fluorfria bestrykningar; se barriärbestrykningar för pappersförpackningar och jämförelsen i fettbeständiga livsmedelspåsar.
Räkning, buntning och packning
Färdiga påsar räknas vid maskinens utmatning, staplas i buntar med fast antal, binds eller lindas och packas i kartonger eller balar på pallar. Packningen måste skydda påsarna mot fukt och krossning och hålla antalen korrekta för butiker som beställer per bunt.
- Räkning: maskinella räknare vid utmatningen, ofta kompletterade med kontrollvägning av buntar.
- Buntstorlekar: väljs efter användningsställe, vanligen i steg som 25, 50, 100, 250 eller 500 beroende på storlek; uppträdda påsar, trädda på ett snöre för upphängning vid bageridiskar, är ett brittiskt format.
- Kartonger eller balar: kartonger skyddar påsarna och bär en etikett med artikel, storlek, antal och batch; komprimerade balar använder mindre material men kan skrynkla påsar.
- Pallar: EUR-pallar (1 200 × 800 mm) och pallar på 1 200 × 1 000 mm i Europa, pallar på 48 × 40 tum i USA, med korsstapling, hörnskydd, toppark och sträckfilm.
Fukt är den största transportrisken. Papper utbyter fukt med luften, och sjöcontainrar som passerar klimatzoner kan ge kondens inne i containern. Att slå in pallar, hålla kartonger från containergolvet och inte packa påsar medan limmet fortfarande är vått minskar risken. Efter leverans bör påsarna lagras torrt, bort från värmekällor och i sin förpackning tills de ska användas. Containerlastning, dokument och frakt från Turkiet behandlas i inköp av förpackningar från Turkiet.
Kvalitetskontroll vid tillverkning av papperspåsar
Kvalitetskontroll på en påslinje kombinerar en första kontroll mot det godkända provet efter varje uppställning, periodiska kontroller under körningen och en slutkontroll med AQL-stickprov. De funktionstester som betyder mest är dragtest och belastningstest av handtag, styrka i botten och fogar samt, för livsmedelspåsar, fettbeständighet. Mått och tryck kontrolleras mot överenskomna toleranser.
| Kontroll | När | Typisk metod | Vad den visar för inköparen |
|---|---|---|---|
| Godkännande av första exemplar | Vid körningens start och efter varje omställning | Jämförelse med godkänt prov eller golden sample: mått, färg, register, lim, handtag | Uppställningen motsvarar den godkända specifikationen |
| Mått | Vid start och med intervall | Linjal eller mall: bredd, sidveck, höjd, handtagets fall och position, fönstrets position | Påsen passar produkten och stämmer med storlekssortimentet |
| Färg | Vid start och med intervall | Visuellt under standardbelysning mot godkänt färgutstryk; spektrofotometer där en färgtolerans är överenskommen | Varumärkesfärgen ligger inom den överenskomna standarden |
| Tryckregister och kapregister | Kontinuerligt och med intervall | Visuell kontroll mot layout och tolerans | Logotypens position är konsekvent mellan påsar |
| Gnidningsbeständighet för färg | Per batch | Gnidningsprovare, till exempel Sutherland-metoden (ASTM D5264) eller ett överenskommet gnidningstest; tejptest för vidhäftning | Trycket smetar inte av på händer, kläder eller livsmedel |
| Limtäckning och bindning | Med intervall | Öppna fogar och bottnar; kontrollera limmönstret; dra isär fogen och leta efter fiberbrott | En bra fog river papper; en ren avskalning visar svag bindning |
| Dragtest av handtag | Med intervall, efter limmets härdning | Kraftmätare som drar handtaget till brott; registrera kraft och brottyp | Marginal över påsens avsedda last |
| Belastningstest | Per batch, efter limmets härdning | Påsen belastas till sin dimensionerande last, ofta med en säkerhetsfaktor, lyfts och hålls eller lyfts upprepade gånger | Verklig användningsprestanda för handtag, lapp och botten |
| Bottenstyrka och falltest | Per batch | Belastad påse släpps från en fastställd höjd; SOS-påsar kontrolleras för öppning och stabilitet | Bottenlim och konstruktion |
| Fettbeständighet | Per batch för livsmedelspåsar | KIT-test på plant och rillat papper; praktiskt test med det faktiska livsmedlet | Barriärprestanda, även vid veck |
| Lukt och smakpåverkan | Där det specificeras | Sensoriska metoder som EN 1230 | Ingen överföring av smak eller lukt till livsmedel |
| Antal | Per bunt eller kartong | Räknare plus kontrollvägning | Butikerna får det de betalar för |
Det finns inget enskilt standardtest för handtag eller belastning som används på alla marknader: detaljhandlare, kedjor och tillverkare tillämpar egna protokoll för last, belastningstid, säkerhetsfaktor och antal lyftcykler. Att överenskomma metod, last och provtagningsplan i specifikationen gör att resultaten blir jämförbara mellan leverantörer. Provtagningsplaner, golden samples och kontrollnivåer behandlas i provtagning och kvalitetskontroll av förpackningar, och testbegrepp i ordlistan för provning och kvalitet. Hur handtag och bottnar brister analyseras i guiden om ytvikt i papperskassar.
Typiska fel på papperspåsar
| Fel | Sannolik orsak | Förebyggande i produktionen | Så kan inköparen upptäcka det |
|---|---|---|---|
| Handtag dras loss | För lite lim, limmet har inte härdat, hotmelt för kallt, liten lapp | Limkontroll vid handtagsenheten, tillräcklig lapp, härdning före packning | Drag- eller belastningstest på påsar från flera kartonger; brottet lämnar en ren lapp |
| Papper rivs runt lappen | För svagt papper i överkanten, ingen överkantsvikning, skarp lasttopp | Rätt ytvikt och fiber, överkantsvikning, bredare lapp | Belastningstest; revan börjar vid lappens kant |
| Botten öppnas under last | Ofullständig täckning av bottenlim, felvikta flikar, påsar packade innan limmet satt sig | Kontroll av limmönster, uppställning av vikning, härdningstid | Falltest; öppna botten och kontrollera limtäckningen |
| Sidofogen släpper | Limsvält, för smal överlappning, bestruken eller förorenad yta | Kontroll av foglim, rätt lim för papperet | Dra isär fogen: ren avskalning i stället för fiberbrott |
| Påsar som klibbat ihop | Överskott av lim, utpressat lim, vått lim vid packning, värme under transport | Limmängd, torktid, sval och torr lagring | Påsar rivs sönder när de separeras från bunten |
| Logotypens position vandrar | Registermärke felläst, banans töjning, kaptiming | Registerkontroll, banspänning | Jämför logotypens position på påsar från samma bunt |
| Färg avviker från standard | Drift i färgens viskositet eller pH, sliten aniloxvals, variation i papperets nyans | Färgkontroll, kontroller mot färgutstryk | Jämför med godkänt prov under standardljus |
| Färgen gnids av eller smetar av | Otillräcklig torkning, kraftig täckning, olämplig färg | Torkkapacitet, lack, färgval | Gnid med vitt silkespapper; leta efter färg på påsens insida |
| Påsen lutar eller kan inte stå | Olika djupa sidveck, sned bottenvikning, banan går snett | Banstyrning, uppställning av sidveck | Öppna och ställ upp påsar; mät båda sidvecken |
| Krullning, rynkor eller vågiga ytor | Obalans i fukt, spänningsfel, bestrykning på bara ena sidan | Konditionering av rullar, spänningskontroll, lagring | Buntar är inte plana; påsar fastnar i dispensrar |
| Fönsterfilm rynkig eller lösgörs | Filmspänning, bruten limram, fönster för nära veck | Uppställning av fönsterenhet, layout | Visuell kontroll; lyft ett hörn av filmen |
| Fettgenomslag vid veck | Barriären spricker vid rillorna, fel kvalitet | Rillinställningar, kvalitetsval, provning av veck | Test med riktig mat, med blicken på vecken |
| Fel antal | Räknarfel, manuell ombuntning | Kontrollvägning | Räkna eller väg slumpmässiga buntar |
Hur produktionsvägen styr MOQ, kostnad och leveranstid
Rullmatade påslinjer är mycket effektiva när de väl går, men det tar tid och material att ställa in dem. Större delen av minsta orderkvantiteten och mycket av styckpriset vid korta serier kommer därför från uppställningen snarare än från körtiden. Arkmatade och handgjorda påsar har lägre ställkostnader men betydligt högre arbetskostnad per påse.
| Ställmoment | Vad som utlöser det | Effekt på MOQ och kostnad |
|---|---|---|
| Flexoklichéer | Nytt motiv eller ändring av någon färg | Engångskostnad per färg; återanvänds vid omtryck om tryckoriginalet är oförändrat |
| Tryckhylsor eller tryckcylindrar | Ny kaplängd där tryckrapporten måste motsvara den | Ytterligare verktyg för en ny påshöjd |
| Formatdelar (formningsplåt, sidvecks- och bottenverktyg) | Ny bredd eller nytt sidveck | Omställningstid; vissa storlekar kräver delar som linjen inte har |
| Uppställning av handtagsenhet | Handtagstyp, position, repets färg | Omställningstid; egna repfärger har egen miniminivå |
| Fönsterverktyg | Ny fönsterstorlek eller position | Skärstans och registeruppställning |
| Inkörningsmakulatur | Varje uppställning | Papper och färg som går åt för att nå register och färg innan säljbara påsar framställs |
| Minsta materialkvantiteter | Specialkvaliteter: färgade, certifierad returfiber, barriär, PE-bestruket | Minsta kvantiteter hos bruk eller pappershandlare kan överstiga de påsar som behövs |
| Arkmatade verktyg | Ny premiumpåsstorlek | Stansverktyg och offsetplåtar; arbetet dominerar därefter styckkostnaden |
Maskinkapaciteten varierar kraftigt med maskin, format och material. Som kvalitativ riktlinje körs små platta påsar och SOS-påsar för livsmedel i högst hastighet, ofta hundratals påsar per minut. Papperskassar med handtag körs långsammare på grund av handtagsenheten och det större formatet, automatisk arkmatad påstillverkning är långsammare än så, och handgjorda påsar mäts i arbetstid per påse snarare än i maskinhastighet. Därför kostar en designändring på en snabb livsmedelspåslinje proportionellt mer på en liten order än på en stor.
För inköpare följer de praktiska hävstängerna av tabellen: dela bredder och sidveck över ett storleksintervall, håll storlekarna på standardpapper, minska antalet färger där motivet tillåter, använd standardfärger på handtag och beställ om oförändrat tryckoriginal så att klichéer och hylsor kan återanvändas. Logiken beskrivs i vad som avgör MOQ för förpackningar med eget tryck och vad som styr kostnaden för förpackningar med eget tryck.
Leveranstiden bestäms främst av stegen runt maskinkörningen: godkännande av tryckoriginal, tillverkning av klichéer och verktyg, papperinköp (längre för specialkvaliteter), planering, limmets härdning och packning samt transport. Själva körningen är ofta den kortaste delen. Tiden för varje steg redovisas i leveranstider för förpackningar.
Vad bör en inköpare specificera eller fråga en tillverkare av papperspåsar?
Specificera påsen utifrån konstruktion och prestanda, inte bara storlek och tryckoriginal, och fråga hur den kommer att tillverkas, eftersom produktionsvägen avgör vad som kan garanteras. Frågorna nedan gör guiden till en checklista för en offertförfrågan (RFQ) eller en leverantörsutvärdering.
Utöver konstruktion, mått, papper, handtag och tryck bör du lägga till de punkter som den här guiden visar är processberoende: funktionstesterna och deras metod (dragtest av handtag, belastning, fall, fettbeständighet vid veck), packformatet (buntstorlek, kartong eller bal, pall) samt en försäkran för livsmedelskontakt som omfattar papper, färger, lim och eventuell film eller bestrykning.
Frågor om processen:
- Kommer påsen att tryckas inline eller i en separat press, och hur styrs kapregistret?
- Appliceras handtagen inline eller offline, och vilket lim används vid handtaget?
- Vilka lim används för fogar och bottnar, och omfattas de av försäkran för livsmedelskontakt?
- För PE-bestrukna påsar: är fogen värmeförseglad eller limmad, och hur är fogen konstruerad?
- Hur länge får påsarna härda före packning, och när utförs handtagstesterna?
- Vad kontrolleras vid första exemplaret, hur ofta under körningen och vilken provtagningsplan gäller vid slutkontrollen?
- Vilka mått- och färgtoleranser gäller, och mot vilket referensprov?
- Vilka verktyg är nya för den här ordern och vilka kan återanvändas vid ombeställningar?
Hela förfrågningsstrukturen finns i guiden om offertförfrågan för förpackningar, och hur du utvärderar en leverantörs process och kvalitetssystem beskrivs i hur du väljer förpackningstillverkare.
Hygien vid livsmedelskontakt i tillverkningen av papperspåsar
Livsmedelspåsar, liksom bär- eller takeawaypåsar som kan komma i kontakt med oförpackade livsmedel, är material i kontakt med livsmedel. I EU omfattas de av förordning (EG) nr 1935/2004, som också kräver spårbarhet, och av GMP-förordningen (EG) nr 2023/2006, som kräver ett dokumenterat kvalitetssäkringssystem, kvalitetskontroll och dokumentation i varje produktionssteg som påverkar materialet. Storbritannien tillämpar assimilerade versioner av samma förordningar.
På fabriksgolvet omfattar hygienen vid påstillverkning typiskt:
- Separering av papper, färger och lim för livsmedelskontakt från material som inte är avsedda för livsmedelskontakt, med tydlig märkning av rullar och färgbatcher.
- Övertäckt, ren lagring av rullar och färdiga påsar, och inslagna färdigvaror.
- Skadedjursbekämpning, rengöringsscheman och kontroll av maskinsmörjmedel nära pappersbanan.
- Policyer för glas och sköra plaster, knivkontroll, inga lösa metalldelar nära linjer för livsmedelspåsar samt avlägsnande av stansbitar så att utskurna delar inte hamnar i påsar.
- Batchkodning på kartonger och sparade prover per batch, så att en reklamation kan spåras till en rulle, en färgbatch och ett produktionsdatum.
Inköpare frågar ofta om en leverantör är certifierad enligt ett livsmedelssäkerhets- eller hygiensystem för förpackningstillverkning. De system som oftast efterfrågas är BRCGS Packaging Materials, FSSC 22000 (som kombinerar ISO 22000 med förutsättningsprogrammet för förpackningar ISO/TS 22002-4) och ISO 22000 enskilt. Om certifiering är ett krav, be om certifikatet och kontrollera att dess omfattning täcker anläggningen och den produkttyp du köper; den här guiden beskriver inte certifieringsstatus för någon enskild tillverkare. Dokumentationskrav för den färdiga påsen behandlas i krav på förpackningar i kontakt med livsmedel.
Produktionstermer du ser i offerter för påsar
Offerter och maskinspecifikationer använder en blandning av engelska, tyska och amerikanska branschtermer. Det här är de som oftast förekommer för papperspåsar; fler definitioner finns i ordlistan för konvertering och tillverkning och materialordlistan.
| Term | Betydelse | Var du ser den |
|---|---|---|
| Blockbodenbeutel / Blockbodentasche | Blockbottenpåse / bärkasse | Tyska offerter och maskinspecifikationer |
| Flachbeutel, Seitenfaltenbeutel | Platt påse, påse med sidveck | Tyska specifikationer för livsmedelspåsar |
| Kordel, Flachhenkel | Snodda pappersrep som handtag, platta pappershandtag | Tyska specifikationer för papperskassar |
| Klischee, Rapport | Flexokliché, tryckrapport | Tyska tryckofferter |
| SOS (self-opening sack) | Påse med rektangulär botten som slår upp sig själv | Amerikanska och brittiska takeaway- och dagligvarupåsar |
| Pinch bottom | Stegad ände som viks över och försluts | Amerikanska förpackningar för detaljhandel och livsmedel |
Nästa steg: gör processen till en specifikation
Om du förbereder en påsbeställning, utgå från den produktsida som motsvarar din påse, papperskassar, takeawaypåsar eller livsmedelspåsar av papper, och använd checklistan ovan för att fylla i konstruktion, papper, handtag, tryck, funktionstester och packning. Skicka specifikationen tillsammans med ditt tryckoriginal eller dina varumärkesriktlinjer, kvantiteter per storlek och destinationsmarknader via kontaktsidan; produktionsväg, verktyg och testplan bekräftas vid offert och teknisk genomgång.