Laminatstrukturen för en påse väljs utifrån vad produkten behöver skyddas mot (syre, fukt, ljus, arom, punktering) och hur länge. Svaret avgör vilka filmer som kombineras, i vilken ordning och med vilken tjocklek, och det är det första konverteraren frågar om. Den här artikeln jämför de strukturer som oftast används för ståpåsar med eget tryck, förklarar hur syre- och fuktbarriär mäts och visar hur du omsätter ett mål för hållbarhetstid till ett barriärunderlag.

Vad är en laminatstruktur för påsar?

En laminatstruktur är den uppsättning filmer och skikt som sammanfogas till påsens vägg, angiven utifrån och in, till exempel PET/ALU/PE. Varje skikt har en uppgift: ytterskiktet bär trycket och tål värmen vid försegling, ett barriärskikt (om det finns) stoppar syre, fukt, ljus eller arom, och det inre förseglingsskiktet bildar fogarna och är i kontakt med produkten.

En typisk treskiktsstruktur ser ut så här:

PositionFunktionVanliga materialTypiskt tjockleksintervall
Yttre skikt (tryck)Tryckbärare, blank eller matt yta, värmetålighet, styvhetPET (ofta 12 µm), BOPP (ofta 18–20 µm), papper, MDO-PE, BOPETunna filmer; papper anges i ytvikt
Mellanskikt (barriär)Barriär mot syre, fukt, ljus och arom; punkteringsmotståndAluminiumfolie (typiskt 7–9 µm), metalliserad PET, PA (nylon), EVOH i en koextrudering, belagda filmerMycket tunna för folie och beläggningar
Inre skikt (försegling)Värmeförsegling, seghet, livsmedelskontaktLDPE/LLDPE-blandningar, CPPTjockare; anpassad till påsens storlek och fyllvikt

Förseglingsskiktet är normalt den tjockaste delen av laminatet. Tjockleken ökar med påsens storlek och fyllvikt, eftersom skiktet står för en stor del av påsens seghet och fogstyrka. Exakta tjocklekar fastställs vid den tekniska genomgången utifrån produkt, format och fyllutrustning.

Skikten fogas samman genom limlaminering (lösningsmedelsfria eller lösningsmedelsbaserade polyuretanlim är vanliga) eller extruderingslaminering, där smält polymer binder ihop två banor. Limlaminat behöver en härdningstid före längdskärning och påstillverkning, vilket är en av anledningarna till att laminerade påsar har en längre produktionsväg än påsar i enkelfilm.

Hur skiljer sig de vanligaste påsstrukturerna åt?

Strukturerna skiljer sig främst åt i syre- och fuktbarriär, utseende och återvinningsbarhet. Folie ger högst barriär, följd av metalliserad PET. Transparenta belagda filmer och EVOH-strukturer ger hög barriär med bibehållen genomskinlighet, medan enkel PET/PE eller BOPP/CPP passar produkter med måttliga krav.

Struktur (utsida/insida)SyrebarriärFuktbarriärLjusbarriärGenomskinlighet / utseendeTypiska användningsområdenHuvudsakliga begränsningar
PET/PELåg till måttligMåttligIngen (om den inte är tryckt vit eller ogenomskinlig)Klar, blank; fönster lätt att ordnaTorra varor med kort till medellång hållbarhetstid, djupfrysta livsmedel, icke-livsmedelIngen högbarriär; blandade polymerer
BOPP/CPPLågGodIngenKlar eller vit; styv, prasslig känslaKonfektyr, bageriprodukter, torra snacks med kort hållbarhetstidDålig syrebarriär; smalare förseglingsfönster än PE
PET/metPET/PEHögHögHögMetallisk, ogenomskinligKaffe, nötter, snacks, djurgodisBarriären försämras om det metalliserade skiktet spricker vid böjning; inga fönster
PET/ALU/PEMycket hög när folien är intaktMycket högTotalOgenomskinlig, folieutseendeKaffe med lång hållbarhetstid, pulver, kosttillskott, vätskor, känsliga livsmedelNålhål och flexsprickor försämrar prestandan; inga fönster; kan inte återvinnas i polyolefinflöden
Kraftpapper/PELåg (papper ger styvhet och utseende, inte barriär)Låg till måttligDelvisNaturligt papperTe, torra varor med kort hållbarhetstidKräver ett extra barriärskikt (metPET, folie eller barriärfilm) för känsliga produkter; flera material
Kraftpapper/metPET/PE eller kraft/ALU/PEHög till mycket högHög till mycket högHögPapper utanpå, barriär inutiPremiumkaffe, te, granolaTre material; fönster kräver stansning och en pålagd fönsterfilm
Mono-PE med EVOH (t.ex. MDO-PE eller BOPE / PE-EVOH-PE-försegling)Hög i torra förhållanden; känslig för fuktGodIngen om den inte metalliserasKlar till halvmattLivsmedelspåsar utformade för återvinningLägre värmetålighet och styvhet än PET; EVOH-andelen begränsas av riktlinjer för återvinning
Mono-PP med AlOx- eller SiOx-beläggning (belagd BOPP / CPP)Måttlig till högGodIngenKlarSnacks, torra livsmedel och vissa kylda livsmedel i återvinningsanpassade påsarTunna beläggningar kan spricka vid för mycket böjning; förseglingsfönstret kräver omsorg
PET/PA/PEMåttlig (PA ger viss syrebarriär)MåttligIngenKlarTorrfoder för djur, vassa eller tunga produkter, djupfrysta livsmedelPA ökar kostnaden; blandade polymerer

Två saker som tabellen inte kan visa:

  • Tjocklek och kvalitet spelar lika stor roll som materialnamnet. En tjockare eller bättre metalliserad film kan prestera bättre än en nominellt ”bättre” struktur som är billigt byggd.
  • Färdiga påsar presterar sämre än platt film. Sidveck, zipområden, ventilhål och hantering skapar svaga punkter. Fråga alltid om barriärdata avser platt laminat eller färdiga påsar.

Vad betyder OTR och WVTR?

OTR (syretransmissionshastighet) är den volym syre som passerar genom en kvadratmeter material på 24 timmar, vanligen angiven i cc/m²/dygn (mer fullständigt cm³/m²·dygn·atm). WVTR (vattenångtransmissionshastighet) är massan vattenånga som passerar genom en kvadratmeter på 24 timmar, angiven i g/m²/dygn. Lägre värden betyder bättre barriär.

Syre orsakar härskning i nötter och feta snacks, gör att kaffe förlorar friskhet och arom, och bidrar till att färg och vitaminer försvinner i många livsmedel. Fukt gör att knapriga produkter blir sega, att pulver klumpar sig och att sockerblom uppstår. För fuktiga produkter är det tvärtom: påsen måste hålla kvar fukten.

Varför testvillkoren avgör om siffrorna går att jämföra

Barriärvärden säger bara något när temperatur och relativ luftfuktighet anges, eftersom båda påverkar transmissionen. Vanliga branschvillkor är:

MätningVanliga teststandarderVanliga testvillkorVarför villkoren spelar roll
OTRASTM D3985, ISO 15105-2 (kulometriska sensormetoder)23 °C vid 0 % RF, eller 23 °C vid 50 % RF eller högreEVOH och vissa beläggningar tappar barriär när luftfuktigheten stiger; ett värde under torra förhållanden kan ge en för fördelaktig bild
WVTRASTM F1249, ISO 15106-serien38 °C vid 90 % RF (”tropiskt”) eller 23 °C vid 85 % RFHögre temperatur ökar transmissionen, så värden vid 38 °C/90 % är typiskt mycket högre än vid 23 °C/85 % för samma film
Syreinträngning i hela förpackningenASTM F1307 och liknande metoder för förpackningarFastställs i testplanenFångar effekten av fogar, veck, zip och ventiler
BöjhållfasthetASTM F392 (Gelbo flex) följt av barriär- eller nålhålstestFastställt antal böjcyklerVisar hur folie, metalliserade och belagda skikt försämras vid hantering

När två leverantörer anger olika OTR-värden för ”samma” struktur är den första kontrollen om de har testat under samma villkor, på samma tjocklek och på platt film eller färdiga påsar.

Relativa barriärnivåer

Publicerade värden varierar mycket med kvalitet och testuppställning, och därför tänker de flesta tekniker i nivåer snarare än i enskilda tal. Som riktmärke:

  • Folielaminat ligger överst: när folien är intakt är syre- och fukttransmissionen nära noll. Den verkliga prestandan begränsas av nålhål och flexsprickor.
  • Metalliserad PET och välgjorda transparenta högbarriärfilmer (AlOx, SiOx, EVOH i torra förhållanden) ligger i en högbarriärnivå, typiskt en till två tiopotenser under vanlig PET.
  • Vanlig PET och PA ger måttlig syrebarriär; vanlig BOPP och PE ger god fuktbarriär men dålig syrebarriär.
  • Papper ger i princip ingen gas- eller fuktbarriär i sig självt.

Be leverantören om uppmätta värden för det föreslagna laminatet vid de överenskomna villkoren och använd dessa siffror för beräkningar av hållbarhetstid.

Hur omsätter du ett mål för hållbarhetstid till en barriärspecifikation?

Börja med hur mycket syre eller fukt produkten tål innan den underskrider dina kvalitetskriterier, och räkna sedan bakåt till den högsta transmission som påsen får släppa igenom under hållbarhetstiden. Livsmedelstekniker fastställer normalt toleransen utifrån produkttester; själva påsberäkningen är enkel.

Ett illustrativt syreexempel med hypotetiska siffror:

  • Påsens väggarea (båda sidor plus sidveck): 0,06 m²
  • Laminatets OTR vid lagringsförhållanden: 1 cc/m²/dygn
  • Dagligt inflöde: 0,06 × 1 = 0,06 cc syre per dygn
  • Under en hållbarhetstid på 180 dagar: cirka 11 cc syre tränger in i förpackningen

Om 11 cc är acceptabelt beror på produktens vikt och känslighet. Visar testerna att produkten bara tål en bråkdel av det innan den försämras behöver du en struktur med lägre OTR, en syreabsorbent eller en kortare hållbarhetstid. Samma beräkning gäller för fukt, med WVTR och produktens fukttolerans. Den verkliga inträngningen är högre än denna uppskattning för platt film på grund av fogar, zip och hantering. Bygg därför in en marginal och bekräfta med lagringstester i realtid eller accelererade tester på fyllda påsar.

Kvävgasspolning minskar syret som redan finns i förpackningen vid fyllning, men gör ingenting mot syre som tränger igenom senare. Därför behöver även en kvävgasspolad påse en lämplig barriär.

Var sitter tryckfärgen? Baktryck i laminat

På klara ytterfilmer som PET och BOPP baktrycks designen vanligen: den trycks spegelvänd på ytterfilmens insida och lamineras sedan. Färgen hamnar mellan ytterfilmen och limmet, skyddad mot repor och på avstånd från livsmedlet. Glansen kommer från ytterfilmen, medan en matt film eller lack ger en matt yta.

Valet av tryckfärg och lim har ändå betydelse för livsmedelskontakt, eftersom vissa ämnen kan migrera genom tunna skikt. Vilka dokument du bör begära framgår av vår guide till regelefterlevnad för förpackningar i kontakt med livsmedel. En jämförelse av djuptryck, flexotryck och digitaltryck på film finns i vår guide till tryckmetoder för förpackningar.

Vilken struktur ska du välja?

Använd reglerna nedan för att ta fram en kortlista över strukturer innan du går vidare med en konverterare:

  • Mycket syrekänslig produkt, lång hållbarhetstid i rumstemperatur, inget fönster behövs: folielaminat, eller metalliserad struktur om hållbarhetstiden tillåter.
  • Kaffe: hög syre- och aromabarriär plus envägs avgasningsventil. Folie- och metalliserade laminat är etablerade, och högbarriärstrukturer i monomaterial testas alltmer (ventiler beskrivs i påsfunktioner).
  • Produkten måste synas: transparent högbarriärfilm (AlOx-/SiOx-belagd eller EVOH-baserad), med sämre ljusskydd som följd.
  • Främst fuktkänslig produkt (chips, kex, pulver): BOPP- eller PE-baserade strukturer kan räcka, med metallisering om hållbarhetstiden är lång.
  • Tung, vass eller hård fyllning (torrfoder, järnvaror): öka punkteringsmotståndet med PA eller ett tjockare förseglingsskikt.
  • Mål för återvinningsbarhet från 2030 och framåt: utgå från mono-PE eller mono-PP och lägg till barriär inom riktlinjernas gränser; se återvinningsbara påsar i monomaterial och PPWR.
  • Naturligt eller kraftpappersaktigt utseende: kraftpapper utvändigt, men ange ett inre barriärskikt för allt som är syre- eller fuktkänsligt.

Vad du bör berätta för konverteraren om barriär

Ju exaktare du anger skyddsbehovet, desto mindre behöver konverteraren gissa:

  • Produkt, fyllvikt och om den är torr, oljig, fuktig eller flytande.
  • Önskad hållbarhetstid och lagringsförhållanden (rumstemperatur, kyld, fryst; luftfuktighet i försäljningsregionen).
  • Kända känsligheter: syre, fukt, ljus, arom, punktering.
  • Fyllningsförhållanden: varmfyllning, kvävgasspolning, nyrostat kaffe, sterilisering eller pastörisering i förekommande fall.
  • Eventuella krav på testdata: OTR och WVTR vid angivna villkor, på laminat eller färdiga påsar.
  • Mål för återvinningsbarhet och försäljningsmarknader.
  • Om fönster, matt yta eller pappersutseende är ett måste.

Använd listan på vår sida om ståpåsar med eget tryck eller skicka den via vår kontaktsida, så föreslås och bekräftas strukturen vid den tekniska genomgången.